Hornstull - Järna

Jag är så lycklig, nu har jag sprungit långt, riktigt långt. Jag har sprungit så långt att jag nu är Ultra och det känns så fantastiskt härligt. Jag deltog i ett underbart löpevent, Hornstull-Järna, anordnat av Ultraprofilen Fredrika från klubben. Vi sprang från Hornstull genom varierande natur ner till Järna. En sträcka på 55km.

Förberedelser
Jag har försökt att förbereda mig på den här långa turen så mycket som det bara går. Jag har lusläst tips på allt från funbeat till jogg.se och teamfakta. Ändå kände jag mig förvirrad och packade om tusen gånger innan jag väl gav mig iväg. Till sist så bestämde jag mig för att springa med vätskebälte och packade följande:

• Två flaskor vatten
• En t-shirt i en påse
• En tunn vindjacka
• Kamera
• Två gel
• Compeed
• Visakort, rikskuponger och lite kontanter
• SL-kort
• Lite cashewnötter i en påse

Etapp 1 Hornstull - Skärholmen
10,7 km - 75 minuter

Vi var ungefär 75 tappra som samlades vid 7/11 klockan 8.30 på lördagsmorgonen för att påbörja vår färd mot Järna. Fredrika önskade alla välkomna och berättade lite om upplägget. Vi skulle bli tre grupper som skulle hålla olika tempo. Den snabbaste gruppen leddes av Berndt och skulle hålla ett tempo på runt 6 minter/km. Nästa grupp skulle ledas av Mia och Tone och de skulle hålla ett tempo av 6.30 och så den sista gruppen som jag skulle följa som skulle hålla ett tempo på drygt 7.00 minuter/km. Fördelningen i grupperna blev rätt jämnt, ungefär 25 personer i varje grupp. Det var jättekul att träffa så mycket människor, som man lärt känna under mitt år som löpare i framför allt TSM och IF Linnéa. Jag passade på att proviantera en flaska vatten innan vi 8.47 sprang från 7/11 på väg på vår första etapp. Den gick förutom ett kortare stopp på Preem för toalettbesök ner mot Skärholmen. Alla var pigga och glada och sorlet bland deltagarna var härligt.

Etapp 2 Skärholmen - Hallunda
8,278 km - 59 minuter

Väl i Skärholmen dundrade alla in på Mc Donalds. Tror inte att vi var en grupp av McD's mer normala besökare. Jag åt en glass med chokladsås, jammi vad gott det var!! Än så länge kändes kroppen bra, inga direkta krämpor och massor med energi kvar i kroppen. Det var bara helt underbart. Vädret visade sig från sin bästa sida, en mulen dag som på beställning. Vi träffade här på mellangruppen som väntade in oss på varje etappmål, detta för att deltagare skulle ha en möjlighet att byta mellan grupperna.

Etapp 3 Hallunda - Rönninge
9,897 km - 70 minuter

Under den här etappen så skulle vi passera halvmaramarkeringen. För många i gruppen det längsta de någonsin har sprungit. Nu började vi också komma ut på landet ordentligt och sträckan var väldigt grön och lummig. Vi sprang efter små landsvägar förbi en liten sjö och salems kyrka. På vägen mot Rönninge så passerade vi en källa, St Botvids källa. Där stannade vi och några svalkade sig i vattnet och vi passade på att fira de som nu slagit distansrekord. Det var fyra tappra personer, Jossan från klubben som tidigare sprungit en halvmara som längst och ännu hängde på. Bra Jossan!! Och så hade vi tre tappra som tidigare hade sprungit 9, 10 och 12 km och nu slagit rejäla rekord. Grattis!!

Därefter var det bara att jogga på vidare rakt ner mot Rönninge torg där det var dags för en längre paus med lunch. Jag var som vanligt rätt förvirrad och osäker på vad man ska och bör äta och kollade runt lite bland de övriga delagarna. De käkade allt från vinbladsdolmar till mackor och sallader. Själv hittade jag en 8-bitars sushi, en drickyougurt och ett par bananer. Fick inte i mig så mycket, fyra bitar av sushin, drickyougurten och en banan slank ner. Handlade även på mig nötcreme, som ju ska vara bra att äta.


Etapp 4 Rönninge - Södertälje
10,238 km - 75 minuter

Nästa etapp mot Södertälje var en mardröm. Jag vet inte riktigt vad som hände men jag hade det oerhört tufft, kände inte att jag hade någon energi riktigt i kroppen och orkade inte alls springa på uppför backarna. Gick uppför varenda motlut för att överhuvudtaget orka. Efter Rönninge var det ju nästa tre mil kvar och jag hade nu väldigt svårt att se att jag skulle orka. På vägen mot Södertälje så stannade vi i Östertälje där ett par deltagare hoppade av. Jag köpte där min på flera år första cocacola för att få lite extra energi. Det var rikigt god men gav mig inte riktigt den energin som jag hade önskat. Nu var det bara runt 4km kvar till nästa etappmål, Södertälje och jag tänkte att dit skulle jag i alla fall.

Etapp 5 Södertälje - Eklundsnäsbadet
4,569 km - 34,28 minuter

Vi stannade nere vid hamnen i Södertälje för att äta och dricka lite. Jag var lite orolig nu för hur jag skulle orka hela vägen fram. Det var ett par stycken som hoppade av här också. Jag pratade runt lite med folk och hörde mig för hur de kände det. Det var flera som jag pratade med som jag tyckte såg starka ut, där det visade sig att de var rejält slitna nu. Knän kändes svullna, fotsulor ömmade, ben var stela, orken började sina. Jag insåg då att jag inte var ensam i båten, att det var många fler som var minst lika trötta och slitna som jag, och tro det eller ej, men det gav energi. Att höra att andra var trötta gjorde mig piggare!! Märkligt... Vad som också gjorde att jag fick tillbaka lite energi var några chips och en fantastiskt god kopp kaffe.

Efter det här stoppet i Södertälje så var jag en helt annan person som sprang. Benen kändes mycket lättare, och nu var det nedräkning, nästa etapp var den hittills kortaste etappen, bara 4,5 km och jag visste att dit var det inga problem, och sträckan därefter var ett senare problem.


Etapp 6 Eklundsnäsbadet - Järna
11,942 km - 96 minuter

Vid Eklundsnäsbadet var det dags för ännu ett nytt stopp. Nu hade vi också passerat marathondistansen, så nu var resten bara ren bonus. Nu var varje steg ett nytt rekord. Även här hade vi personer som slog distansrekord, de tre som tidigare bara sprungit 9,10 och 12 km var fortfarande med oss, helt fantastiskt. Även Ingrid från klubben slog här sitt tidigare distansrekord vilket tidigare var runt tre mil. Bra jobbat Ingrid!! Efter det här stoppet så var det "bara" en transportsträcka på 12 km in i mål. Under den sträckan så stannade vi också och jublade över att vi nu var officiella ultralöpare, dvs vi hade passerat 5 mil!!!

Den sista sträckan sprang vi mycket på Sörmlandsleden vilket innebar lite mjukare underlag vilket var som balsam för trötta fötter. Nu kom också regnet som vi hade klarat oss ifrån under dagen. Himlen öppnade sina portar och Tor slog med sin hammare. Och folk berättade härliga historier att man inte alls behövde bli träffad av blixten direkt i huvudet som jag och några till trodde, utan det räcker bra att den träffar i ett träd några tiotal meter bort. Sen skulle den sprida sig i marken för att därefter slå ut oss.... Kändes bra :-).

Sista biten var det direkt terränglöpning som gällde och i och med regnet som precis hade fallit så var det en härlig sörja bitvis att ta sig igenom. Vi lyckades med andra ord att hålla oss torrskodda i ungefär 52km, sen sket det sig.

Målet - Järna

Målfoto Järna, fotograf Linda P

Vi var 20 stycken som tog oss till målet i Järna, bara från vår grupp. Helt fantastiskt!!


Sitter här på en tai-restaurang på Hornsgatan tillsammans med Fredrika, Gunnar och Björn och äter en välbehövlig middag efter väl utfört arbete. Sitter och bara låter allt sjunka in.

Det här var min första ultradistans och trots att jag var trött och bitvis väldigt sliten igår så sitter jag här idag, dagen efter, och har faktiskt inte direkt ont någonstans, jag känner mig oförskämt fräsch i kroppen. Jag sitter här med en mersmak i munnen och kommer med all säkerhet att köra mitt första "riktiga" ultralopp i Skövde i mars nästa år, ett tidslopp på 6 timmar. Jag känner mig nöjd, jag känner mig glad, jag känner mig oerhört lycklig!

Tack Fredrika och alla medlöpare för en underbar dag!! Ni gjorde den helt oförglömlig!

Fler bilder

Fler berättelser och bilder
Mia
Jossan
Liselott
Mats
Micke
Fredrika
Peter
Helena
Joakim