Sidor

lördag, oktober 31

Hon kan inte säga nej

Idag var det dags för ett långpass och jag tyckte att det skulle vara trevligt med lite sällskap. En av mina ultrabästisar, Fredrika, har tidigare sagt att hon aldrig har något emot ett långpass så självklart ringde jag till henne.

20091031-P1020118 När jag ringde så var hon aningen tveksam men efter att ha kollat läget lite så ringde hon tillbaka och var på, hon kunde inte säga nej... En och en halv timme sa hon att hon kunde vara ute. Vi bestämde oss för att jogga mot slussen för att mötas där och sen springa vidare över Gamla Stan, runda Reimers Holme, vidare Strandvägen ut över till Djurgården och så runda Djurgårdsbrunnskanalen.

Det visade sig vara längre än vi trott, så vi beslöt oss för att runda den första Djurgårds-bron och sedan springa vidare in mot stan igen. När vi sprang på Strandvägen sa Fredrika att hon hoppar av vid Östermalmstorg och tar T-banan hem därifrån. När vi närmade sig så kalkylerade Fredrika snabbt att det skulle inte ta längre tid att springa till slussen än att ta T-banan. Hon kunde helt enkelt inte säga nej till att springa en liten bit till.

När vi väl var vid slussen så sa jag att nu skiljs våra vägar, jag drar vidare Södermälarstrand, via Hornstull och hemåt, detta sa jag med ett underfundigt leende och Fredrika kunde inte säga nej. Hon kalkylerade att det tar nog ungefär lika lång tid att springa till Hornstull som att ta T-banan. Hehe, nu fick jag ju sällskap ännu en bit.

Men vid Hornstull var det stopp då vek Fredrika av mot sig och jag fortsatte strandpromenaden bort mot Skanstull och hemåt.

TACK Freddy för en mycket trevlig runda. Jag älskar människor som inte kan säga nej till löpning!!! Det var supertrevligt att prata och diskutera kommande lopp och resor och skor och taktik och träningsplanering och mat och mycket mer. Fnissade lite gjorde vi också när vi upptäckte att vi hade ungefär samma puls hela tiden. 162 på toppen av backarna och runt 150 för övrigt, skiljde inte mycket alls där faktiskt, märkligt. Pulsen kanske har att göra med steglängden för även där var vi märkligt synkroniserade, samma steglängd, samma tempo. dam dam, dam dam i takt mot marken, kändes väldigt harmonisk.

20091031-P1020123 Det var helt enkelt ett härligt pass en härlig höstdag med kanontrevligt sällskap, mer av den här varan vill jag ha!!

Så här blev passet:

Sträcka: 23.4 km

Tid: 2:37

Puls: 147/162

fredag, oktober 30

24 hours without joggingshoes

Men det betyder inte att jag inte har tränat, jag har faktiskt hunnit med hela två träningspass på de här 24 timmarna. Man KAN faktiskt göra annat än att springa...

Igår kväll så var det äntligen dags för lite klättring igen, det var nu tre veckor sedan sen jag klättrade sist så det var verkligen på tiden. Jag insåg igår att det inte funkar med de här långa uppehållen, jag tappar helt enkelt för mycket. Igår var jag där med Catarina och Marre och jag trodde nog att det skulle gå skapligt, på något sätt sitter kanske framstegen i löpningen i huvudet och jag tror att jag kommer att ha samma framsteg i klättringen. Men vilken blåsning!!

Jag hängde och jag slet och jag drog på mig mjölksyra och hade taskig teknik och fuskade mig upp och ja, jag var helt enkelt skitdålig!!! Jag kommer nu från och med måndag nästa vecka att börja trappa upp klättringen, jag kommer att köra minst en gärna tre gånger i veckan för att se om det kanske kan börja hända något där. Jag är på botten nu och kan bara bli bättre!!!

I morse var det dags för den återkommande vattenlöpningen. Min tanke var att jag skulle vara i Eriksdalshallen 06.30 i morse men så blev det inte. Min klocka trodde att det var lördag och lät helt enkelt bli att väcka mig. Jag måste ha gjort något galet när jag ställde klockan tillbaka till svensk tid i söndags och ställde helt enkelt om den en hel dag... Men men väl i Eriksdalshallen så sprang jag på, det kändes rätt bra upp till 65 minuter, då fick jag känning i höger ljumske/höftböjare igen, precis samma smärta som jag förra gången fick efter ca 50 minuter. Jag bet ihop den här gången så att jag fick ihop 80 minuters löpning, tanken var att jag skulle springa 90 minuter, men det funkade inte. När jag väl slutade löpa och kom upp ur bassängen så försvann smärtan direkt. Ett helt ok pass.

onsdag, oktober 28

Korta intervaller

Planen var att idag köra terrängträning med SSC, men det kom annat i vägen för dem så det blev inget. Eftersom jag var full med spring även idag och supertaggad efter gårdagen så åkte jag hem och körde skiten ur mig med några intervaller.

Kom hem rätt sent och gav mig direkt ut och sprang, kom typ en dryg kilometer när jag insåg att jag var tvungen att ta mig hem igen för en teknisk paus… Med andra ord så gjorde jag en liten detour snabbt in och innan pulsen hann sjunka för mycket så var jag ute igen. Sprang några hundra meter till och körde sen igång med mina intervaller.

runninggirl

Första intervallerna jag kört nu sen i juli då jag fick mitt anemi-besked, så jag var rätt spänd på hur det skulle kännas. Planen var att köra fem 3-minuters intervaller med 1 minuts vila mellan. Vilan bestämde jag skulle vara jogg eller snabb gång. Jag bestämde mig också för att inte köra på varken tempo eller puls i intervallerna utan bara på känsla. Första intervallen var på vägen bort mot idrottsplatsen där jag tänkte köra resten. Den kändes bra och jag hade bra fart. I vilan så valde jag sedan att jogga då jag kände att jag inte tömt mig helt. Övriga vilor valde jag snabb gång. Det som kändes bra med det här passet var att jag orkade springa alla intervaller i bra fart och jag behövde inte förlänga vilan mellan intervallerna som jag tidigare har behövt. Är skapligt nöjd med passet som blev så här:

Uppv. 2,43 km 6.32 min/km Puls 131/151
1:a interv. 602 m 4.58 min/km Puls 156/164
2:a interv. 588 m 5.06 min/km Puls 162/169
3:e interv. 578 m 5.11 min/km Puls 161/170
4:e interv. 587 m 5.06 min/km Puls 162/172
5:e interv. 587 m 5.06 min/km Puls 164/172
Nedv. 1,42 km 6.43 min/km Puls 150/161
Totalt 7.35 km 6.10 min/km Puls 148/172

tisdag, oktober 27

PB - alla kategorier

Idag var det då åter igen dags för mitt zonpuls-pass. Då även Cecilia har kört den här typen av pass så utmanade jag henne att vi skulle köra detta pass som förra veckan och då lägga på 5 minuter.

Jätteschysst av mig att utmana och sedan fara till LV och inte ha möjlighet att uppfylla min del. Cecilia fullföljde passet med bravur, slog snudd på personligt rekord på halvmilen.

Idag tog jag dock revansch och körde ett pass med hela 30 minuter i zon3. Jag bestämde mig också för att testa ett par av mina nya skor. Idag fick mina Adidas Adizero Ace följa med mig ut och jösses vilken härlig känsla att springa med dessa lätta skor. Jag kände mig så lätt och hade jättesvårt att hålla igen till och med på uppvärmningen.

Jag gjorde som jag gjort tidigare, började med uppvärmning i zon 1 i tio minuter, ökade sedan till zon 2 i ytterligare tio minuter för att sedan dra på rejält upp i zon 3. Jag körde den vanliga rundan runt södermalm, bra och snabb bana.

Idag gjorde jag även något som jag inte brukar, jag ställde klockan så att jag inte såg varken puls eller tempo och körde bara på känsla och inom pulszonen. Klockan varnar ju med att den vibrerar om jag kommer utanför zonen så jag behöver ju inte kika på den. Ofta när jag känner behov av att titta på klockan så är det för att jag är trött och vill veta när jag får slå av på takten. Idag hade jag inte något sådant behov så att inte kika på klockan var lätt.

När jag kom hem och tankade över passet så insåg jag hur j-a fort det faktiskt gått. Jag slog faktiskt alla rekord som går att slå. PB på milen, PB på halvmilen, PB på längsta pass med snabbaste tempo. Trots alla dessa PB så var inte passet ens i närheten av så jobbigt som när jag tog de tidigare PB. Jag hade ett kort stopp under passet då jag morsade på Ultrafolket från IF Linnéa, men det ser jag som en vätskekontroll. Nästa vecka är det 35 minuter som gäller, och då ska jag persa medvedet!! Kanske kan få någon som pacar mig till då.


Helt enkelt ett höjdarpass!!!!

Så här blev passet:

zontidsträckatempopuls
zon110 minuter1.6km6.14 min/km123/136
zon210 minuter1.66km6.01 min/km143/153
zon330 minuter5.38km5.34 min/km161/169
Nedvavning28 minuter4.53km6.10 min/km159/169

Och så mina personbästa:-). Inga stora rekord men då jag inte ens försökte slå något så känns det stort.

Milen 58.10 (tidigare 58.27)
5km 27.32 (tidigare 27.34)

söndag, oktober 25

Första passet med TSM

Idag var det dags för uppstart för Team Stockholm Marathon träningen. Uppstarten den här gången bestod i en heldag vid Stadion och Idrottshögskolan med föreläsningar, löpträning, lunch och utdelning av TSM-tröjan och en löplabbet träningspåse.

De hade delat in oss i två grupper då vi var närmare 800 stycken och omöjligt kunde få plats i en föreläsningssal. Min grupp startade med en föreläsning i salen på GIH. Föreläsning var en dragning om vikten och vinsten med mental träning, den hölls av Anne Fasth som är en av ledarna på TSM. Det var en intressant dragning med lite övningar och en del att tänka på. Och vad man absolut inte ska tänka på, exempelvis så ska orden ALDRIG, INTE, BÖR och MÅSTE, aldrig finnas med i de tankar man har för att peppa sig själv. Typ "jag ska inte stanna" funkar inte...

Efter föreläsningen så gav vi oss ut och joggade. Jag fegade lite idag på grund av att jag kände mig rätt trött och jetlaggad och valde 4.30 gruppen. Även Marie valde den gruppen då hon skulle köra återhämtningsträning efter en tuff gårdag. Det gick väldigt långsamt i den gruppen så när vi fick syn på 4.00 gruppen så smet vi över dit och det tempot kändes bra mycket trevligare. Det avgjorde, i år kommer jag att försöka hänga med 4.00 gruppen så långt det bara går.

Efter det var det paus för lunch och mässa. Löplabbet var där och hade lite rabatterade priser på Reebook skor och kläder. Jag kände inte att jag behövde några nya skor...

Sista passet var föreläsning av Malin Aho som berättade lite om hur TSM var upplagt, inte så mycket nytt för oss gamla rävar... men för de nästan hälften nya löpare så var det säkert en intressant föreläsning.

Shopping feber

Jag hade inte planerat att shoppa en massa i Las Vegas förutom en del joggingskor och joggingskor det blev det. Förutom att jag köpte ett par Converse så fick jag med mig sex par joggingskor.

Den här gången köpte jag skor som var minst en halv storlek större än de skor jag haft tidigare. De tidigare skorna jag haft har känts aningen trånga, tårna har hela tiden legat an mot främre delen av skorna. Detta har ju bland annat hittills resulterat i en förlorad stortånagel.

Vi började med att ta oss ut till en outlet i Las Vegas. Där fanns det både Nike Factory och Adidas Store plus lite fler mer generella sportskoaffärer. Jag hittade egentligen inte någonting där som jag hade tänkt köpa, det slutade med att jag köpte ett par Asic Gel 1140 en modell som jag vet att jag haft tidigare.

Målet var ju också att köpa lite lättare skor och också ett par trailskor. Trailskorna har jag ju bestämt vad jag vill ha men hittade inte dessa så några trailskor blev det tyvärr inte. Förutom ovanstående 1140 fick jag med mig följande:

Adidas Adizero Ace
Dessa köpte jag för att jag vill ha ett par riktigt lätta träningsskor, min storlek väger bara 210 gram och jag ser verkligen fram mot att få ut och testa dessa pjuck.
Nike Free 5.0
De här skorna har jag inte läst så mycket om, men när jag väl fick dem på mig i affären så var jag bara tvungen att ta med dem hem igen. De sitter som ett par strumpor på fötterna. Poängen med de här skorna är att de är väldigt nära barfota löpning. 5.0 står för "like running halfway barefoot". De är extremt rörliga och följer exakt fotens rörelser. Jag har promenerat med skorna och längtar efter att få ge mig ut även med dessa. De här ska främst användas i spår och på mjukare underlag.
Nike Lunaracer
Ännu ett par riktigt lätta skor, de här ännu lättare än adidasskorna, bara 174g. Med de här ska jag flyga. De här har jag läst en hel del om och jag tror att det är en riktigt härlig tävlingssko. Även den här ska väldigt snart få följa med ut på ett riktigt fartpass. Namnet talar ju lite för sig självt...
Asics 2140
Trotjänarna. De här skorna har jag slitit ut ett antal av redan och kommer att ta mig många mil. Jag passade på att köpa två par, i två olika storlekar. Det kändes bra i affären att ha två olika ett par lite tajtare för kortare distanser och ett par lite större för längre distanser. Tror dock att jag tog ett par lite FÖR stora så jag får nog fundera på att sälja dem. Jag tror att mina fötter var väldigt varma och svullna när jag provade så det blev lite fel.

Las Vegas - low training week

Jahaja, då var jag hemma igen efter en vecka i värmen i Las Vegas. Det var minsann en stad som inte liknar någon annan. "Staden som aldrig sover" kallas den och det stämmer verkligen. Dygnet runt öppna Casinon var man än var någonstans och alltid med mycket folk.

Jag var i Las Vegas för jobbets räkning, på en Microsoft konferens. Microsoft har kommit med en ny version av den applikation SharePoint som jag är specialiserad på och vi var där för att hämta hem information kring den. Det var föreläsningar från 09.00 till 18.00 måndag till onsdag och fram till ett på torsdagen. På kvällarna var det en del event, shopping och bloggande kring det vi lärt oss under dagen. Så det gick i ett och därför blev det inte så mycket löpning som jag hade tänkt mig.

Löpning i Las Vegas visade sig inte vara helt enkelt. Vi bodde precis mitt i Las Vegas med nästan bara flerfiliga motorvägar och andra större vägar runt i kring. Det var trafikljus för att ta sig över dessa vägar där det bara var grönt ljus för gångare under korta sekvenser. Detta gjorde att löpning utomhus var i stort sett omöjligt i alla fall i direkt anslutning till hotellet. Alternativen var gymmet som låg längst ner i huset eller en 700 meters runda på betong som gick kring poolområdet. Första dagen jag sprang så valde gymmet för det var mitt på dagen och termometern visade närmare 30 grader. 20$ fattigare så fick jag komma in på gymmet och sprang där då närmare 14 km. Det fick bli veckans långpass.

De andra två passen gjorde jag tidig morgon på betongen runt poolområdet, två pass á ca 5 km blev det.

onsdag, oktober 14

Återhämtningsjogg

Skulle ha sprungit terräng med SSC idag men de hade något event idag så det blev tyvärr inte något. Ser annars fram mot onsdagarna här i höst där det kommer att bli mörkerlöpning i terrängen, något som är helt främmande för min del. Men jag tror att det kommer att utveckla in löpning jättemycket.

Istället blev det idag återhämtningsjogg runt Hammarby sjöstad och Dannvikstull. Jag bestämde mig för att köra samma upplägg som jag gör när jag kör långpass. Det innebär uppvärmning tio minuter i zon 1 och därefter resten av passet i zon 2.

Passet kändes bra och i siffror blev det så här:

Sträcka 8,26 km
Tempo 6,19 min/km
Puls 138/157

tisdag, oktober 13

Spring i benen!!

Efter tre dagar av ofrivilligt träningsuppehåll så kunde jag idag äntligen knyta på mig skorna och ge mig ut i den kyliga höstluften för ett härligt löppass. Passet som idag bestod av löpekonomi/snabbpass gick långt över förväntan och jag blir fortfarande så där barnsligt lycklig när jag märker att benen och huvudet är enat.

image_0001 Passet idag skulle som sagt vara ett snabbdistanspass eller löpekonomi som det står på den planering som jag har fått från Skogen. Jag gjorde som förra gången jag körde den här typen av pass, jag delade upp passet i olika pulszoner enligt de zoner som jag också fått från Skogen.

Första delen bestod av tio minuters uppvärmning i zon 1, vilket innebär löpning med en puls under 130. Det här är verkligen hur lätt som helst, speciellt med tanke på att första dryga kilometern hemifrån består av nedförslut. I slutet av uppvärmningen började pulsen gå upp mot 130 och till och med peakade över någon gång då och då, så när det var dags efter tio minuter att gå över i zon 2 så var övergången helt naturlig.

Del två var sedan att ligga i zon 2 i tolv minuter. Zon 2 innebär löpning med en puls mellan 130 – 150. Det här är lite av en mellanfas innan jag går över i den riktigt snabba delen. Det kändes bra att ligga här och jag blir lika förundrad varje gång jag ligger i den här zonen och inser att det är här jag ska ligga på mina långpass, jag tycker att jag kan hålla en relativt hög fart i zonen. Efter de här ganska lugna tolv minuterna var det då dags för nästa temphöjning.

Del tre innebär löpning i zon 3, vilken innebär att pulsen ska ligga mellan 150 – 165. Här får jag verkligen jobba med att löpa på, jag kan inte ligga och bara “springa lite” utan måste jobba med armarna, med steget, med frånskjutet, tänka på hållningen och andningen, här är det faktiskt ett rätt hårt arbete som krävs för att ligga här och löpa. Jag inser också att jag kan hålla ett rätt högt tempo och ändå hålla mig under 165 i puls. Det går relativt bra den första kvarten sen börjar det kännas rätt jobbigt. Här inser jag att jag får jobba rätt mycket mentalt förutom jobbet att föra kroppen framåt. Tycker att benen börjar kännas rätt tunga och får intala mig att “allt sitter i huvudet, i benen finns det ork”, jag hör både Mia och Staffans tidigare peptalk i huvudet när jag löper på och det för mig framåt och jag kör på hela vägen ända tills dess att de planerade 20 minuterna är avverkade. Och jag är så jäkla nöjd…Fasiken vad stark jag känner mig. Klappar mig själv på axeln, slår av på takten för att gå ner i nästa sekvens.

Nästa sekvens är löpning i zon 2 igen, även nu i 15 minuter och nu som början på nedvarvningen. Det härliga här är att efter den tuffa sekvensen i zon3 så behöver jag inte börja gå, jag slår bara av på tempot och vilar i det, det är framsteg. Jag slår av rätt rejält på tempot och ligger nu närmare 7.00 tempo för att få ner pulsen i zon 2, det tar några minuter innan jag är där. Sen börjar jag att springa mer på känsla och inser efter ett tag att, den känslan faktiskt gör att jag kan ha samma låga puls i tempon strax över 6.00 tempo som strax under 7.00 tempo, då steget i det snabbare tempot blir mer naturligt. Efter dessa 15 minuter i zon 2 är det egentligen dags att gå ner i zon1 men jag känner absolut inget som helst behov i att lägga mig i ett ännu lägre tempo så jag ligger kvar i zon 2 passet ut.

När jag kommer hem och kollar resultatet får jag nästan nypa mig när jag inser att jag har kört över 13 km med ett snittempo på 6.13, det är nästan magiskt!!!

Så här blev passet:

Del tid sträcka puls tempo
zon 1 9.19 min 1.49 120/133 6.16
zon 2 12 min 1,98 147/154 6.04
zon 3 20 3,63 162/168 5.31
zon 2 15 2,23 151/166 6.44
zon 2 24.09 3.87 153/162 6.14
Totalt 81.45 13.14 150/168 6.13

måndag, oktober 12

Träning vecka 41

Veckan började fantastiskt bra men slutade med sjukdom. Hela helgen, som jag hade planerat att köra åtminstone tre pass blev jag liggandes hemma med värk i kroppen och magen och sjukt trött. Så här blev det till sist.

MåndagVilaGenomfört
TisdagLöpekonomiKörde idag träningen med IF Linnéa. Fartlek stod det på programmet och det blev ett riktigt skoj pass bort till rålis, sen fartlek där och hem igne.
OnsdagKlättringGenomfört, klättring med Ingela på Karbin.
TorsdagLöpning
Genomfört, löpskolning och löpteknik med IF Linnéa
FredagVattenlöpningGenomfört, vattenlöpning 45 minuter på Eriksdalsbadet.
Lördag Löpning 1-2 tim
Ej genomfört, mådde väldigt dåligt och blev kvar i soffan.
SöndagLångpass 2-3 tim
Ej genomfört, mådde inte bättre, orkade ta mig ut och handla mat, men det var allt.

lördag, oktober 10

A day off

Idag blev det inte alls som jag hade tänkt mig. Konferens på jobbet igår innebar lite för mycket alkohol och på tok för lite sömn. Ovanpå detta en enorm träningsvärk efter löpskolningen i torsdags gjorde den här dagen till en träningsfri dag.

Känns faktiskt inte bra alls!!!

torsdag, oktober 8

Träningsvärken flyttade nog på sig en aning

Har ju haft grym träningsvärk sedan fartleken i tisdags och det bästa botet mot träningsvärk brukar ju vara att träna lite mer.

Det gjorde jag igår kväll. Jag tror också att det funkade att den träningsvärk jag hade har blivit lite bättre. men vad jag är fullkomligt övertygad om är att jag nu kommer få träningsvärk på en massa nya ställen. Härligt eller hur!! Det är ju tecken på att träningen verkligen har givit resultat eller?


Igår var det som sagt träning på Zinken. Daniel hade satt ihop ett superroligt pass med med en massa nyttiga övningar, löpskolning, löpteknik och styrka stod på schemat. Det var allt från att hoppa på ett ben, till indianhopp, spurter, startträning, armhävningar, tåhäv och sist men inte minst så utmanade vi varandra på plankan.

onsdag, oktober 7

En bra klätterkväll

Hängde på Verket ikväll med Ingela, var aningen omotiverad till att börja med, men tror främst på att det berodde på att jag böt ut eftermiddagens mellanmål mot en kanelbulle.... Not clever!

Ikväll körde vi lite tyngre än vi brukar, tyngre på så vis att vi körde både högre grader (5c - 6a) och en del överhängande. Det gick riktigt bra och vi var starka ikväll, kunde till och med köra flera överhängande leder på varandra utan mellanvila. Det bygger!!

Vi slutade kvällen med att köra i tunneln (man klättrar i stort sett upp och ner). Det ska vi avsluta varje klätterpass med. Köra i tunneln tills vi "ramlar ner", kanske fyra gånger för att bygga upp styrkan. Ikväll körde vi inte fyra gånger utan mest bara provade på den ett par gånger och tog beslutet.

Fartlek i rålis

På schemat idag stod det att jag skulle köra löpekonomi, men jag körde fartlek med IF Linnéa istället. Tänkte att det kunde vara trevligt med sällskap på rundan och så hade vi möte efter träningen idag.. Ibland får man faktiskt lägga om träningen lite, och jag tänkte att fartlek är ju också lite löpekonomi.

Jag var faktiskt rätt nervör inför träningen idag. Jag är så van vid att inte orka och att alltid vara den som ligger sist långt bakom övriga och just nu är jag väldigt osäker på formen. Och jag vill verkligen inte ligga där bar, jag vill vara offensiv och orka och ligga på. Idag funkade det, jag var på, jag körde järnet, jag orkade!!!

Vi sprang från Zinken bort mot rålis i ett tempo som hade varit tufft för några månader sedan, idag var det en liten kakbit att hänga med. Väl i rålis så körde vi fartlek i form av jägarmasch, det innebär att man springer på två led och de som är sist spurtar förbi ledet på utsidan tills de kommer först. Då saktar de in och joggar lugnt igen och det är dags för nästa par att anta spurten. Riktigt roligt idag, jag hade så mycket spring i benen så spurtarna var helt underbara. Vi körde den här typen i 13 minuter. Då tappade jag min klocka (efter en liten sammanstötning med en tjej) och stannade för att leta och tappade tempo. Men jag kände också att 13 minuter med ett antal spurtar var rätt lagom för min otränade kropp. Jag var nöjd med passet och joggade tillsammans med Linda och Eva tillbaka mot Zinken.

För att få ihop ytterligare lite mängträning så joggade jag hem från Zinken efter mötet. Jag hade en rätt stor otymplig ryggsäck på mig, så det var lite knökigt. Säkert bra att träna på att springa med lite börda, det stärker och härdar mig :-).

söndag, oktober 4

Träning vecka 40

Genombrott!!! Mitt första fartpass på väldigt länge, om man bortser från de taffliga försök till tävling jag har försökt mig på under hösten. Fredagens pass kändes väldigt bra. Inom kort kommer jag också att få mitt nya program från Skogen. Det ska bli väldigt spännande och jag ser fram mot att börja köra på seriöst nu.

MåndagTransportlöpning hem från jobbetGenomfört, joggade hem från jobbet, kändes riktigt bra, ska försöka få in transportlöpning lite då och då. Tips om transportlöpning
TisdagIF Linnéa, VattenlöpningGenomfört, nytt inslag i min träning, initierat av Fredrika, men det kommer att återupprepas. Riktigt skoj och bra alternativträning.
OnsdagLaktattest
Klättring
Genomfört, test hos Skogen
Ingen klättring, Ingela fick förhinder
TorsdagLöpning, kvalitetVilade idag
FredagVilaLöpekonomiträning, körde löpning i ökade pulszoner, kändes bra, härligt med fart!!!
Lördag Kort snabbdistans eller klättringKlättrade på Karbin med Ingela. Mängdade, blev nog runt 15 rep
SöndagLångpass SUM-bananGenomfört delvis. Ingen promenad ingen SUM-bana men väl ett varv på Hällas milspår. tillsammans med jogg dit och hem blev det nästa 20km. Rätt ok.

Härlig terränglöpning

Den här dagen blev inte alls som jag hade tänkt mig och planerat tidigare i veckan, men det blev ändå väldigt väldigt bra.

Tanken var först att jag skulle gå med SUM-gänget, promenad från Björkhagen och ner på Sörmlandsleden och följa den, en sträcka av totalt 42 km. Men efter passet jag hade i fredags då det kändes så vansinnigt bra så ville jag inte promenera, jag ville springa. Alternativet då var att haka på det gäng som faktiskt skulle springa sträckan, åtminstone de första 35km. De skulle hålla 6.00 tempo, alldeles för fort för mig men men. Man måste ju få försöka.

Jag joggade iväg hemifrån ner mot Björkhagen, drog iväg strax efter elva då vi skulle börja halv tolv. Det var knappt två km ner dit. Tyckte att benen kändes aningen tyngre än i fredags, inte samma klipp i steget som då, men tänkte att sånt brukar ju släppa när man har fått jogga ett par km.

Mötte upp det här glada gänget vid T-banan och vi joggade iväg. I sexminuterstempo, till att börja med sen ökade de till runt 5.30-5.45. Jag kände nästan på en gång att det här kommer inte att funka så efter en kilometer så tackade jag för sällskapet och fortsatte min jogg mot Hällasgården. Tänkte att milspåret där fick bli en lagom utmaning.

Det var det, jag joggade runt, tog det lugnt i uppförsbackarna, försökte att hålla god fart nedför och på de flacka partierna. Även fast det inte gick så där fasligt fort idag så kände jag ändå att kroppen beter sig annorlunda. Exempelvis när jag tar mig uppför en backe, när jag kommer upp och är jättetrött så kan jag ändå fortsätta att jogga, och återhämta mig under joggen, det var helt omöjligt tidigare. Något som jag också upplever annorlunda och som jag inte har en aning om varför det är så, är att jag blir trött i baksidan på låren och att det är där som jag kan förnimma lite mjölksyra känning. Tidigare så har det alltid varit vaderna som har tagit stryk, mjölksyran har bränt i vaderna och gjort det omöjligt att jogga.

Summa sumarum så var passet väldigt roligt, riktig skoj att springa i terrängen nu när kroppen svarar och det funkar att springa på lite. Den här rundan måste jag absolut ta igen!!

Passet i siffror:
Total tid ute: 3 timmar
Tid aktiv löpning: 2 timmar 35 minuter
Distans: 19.53km
Tempo: 7.58min/km
Puls: 143/163

fredag, oktober 2

Första kvalitetspasset på väldigt länge!!!

Hela dagen idag så har jag bara längtat efter att få sätta på mig joggingskorna och få ge mig iväg ut och kuta, har haft en sådan lust till löpningen så det har känts helt galet. För idag så hade jag bestämt mig för att jag skulle köra! Köra på i ett betydligt högre tempo än jag gjort på säkert ett par månader, så oerhört nyfiken på hur det skulle kännas.
Edit: Jag kom på att jag ju sprang backpass för en vecka sen...

Min tanke var att jag idag inte skulle bry mig om att fästa mig vid tempot utan bara gå på puls och känsla, inte backa, inte hålla tillbaka. Jag ställde för första gången in Mr Garmin på att hjälpa mig att hålla pulsen och då gå efter de pulsvärden som jag fått från Skogen. Mitt mål var att följa detta:
  • 10 minter i zon 1 (under 130 i puls)
  • 12 minuter i zon 2 (130 - 150)
  • valfri tid i zon 3 (150 - 165) här tänkte jag gå helt på känsla, köra så länge det kändes ok
  • Nedvarvning
Första biten är lite kuperad så då gick pulsen upp lite högre än tänkt men den sjönk så fort det bar av nerför igen. När klockan markerade att fem minuter hade gått var dags för att höja tempot. Jag ökade rätt bra och ändå så höll jag mig under 150 i puls, det var först när det började gå lite uppför som jag fick upp pulsen så att den slog i taket. Det kändes bra att ligga i den pulszonen och jag tyckte att jag höll ett rätt bra tempo. Inser sedan att det är i den här zonen som jag ska köra mina långpass sen. Jäkla skillnad mot den vanliga 7.30-lunken.

Tolv minuter senare var det dags för att öka tempot ytterligare ett snäpp för att hamna i det tempo där jag ska köra mina löpekonomi-pass. Nu kändes som om jag hade riktigt bra fart. Jag passerade en man som joggade och han till och med kommenterade bra tempo det där. mmm svarade, log och kutade vidare, då hade jag hållt det tempot i ca fem minuter och tänkte att tio minuter i det här tempot får räcka som ett första snabbdistanspass. Jag hade inte några som helst problem att hålla tempot tiden ut. Jag fick inte någon gång mjölksyra, kände mig lite tung i benen i slutet av tempoperioden men absolut ingen syra. Vad som däremot slog mig var att skillnaden mellan att lunka som jag brukar och springa i det här tempot är att man verkligen måste tänka på att hålla tempot uppe, att jobba med steget och drivet, men fan va kul det var!!!

Så här blev resultatet av mitt första helt underbara kvalitetspass:
Uppvärmning10 min1.43km7.00 min/km126/137
Snabbare tempo zon212 min2.06km5.50 min/km147/158
Snabbdistans zon310 min1.86km5.23 min/km163/169
Nedvarvning17 min2.6km6.32 min/km159/170
Totalt49 min7.95km6.10 min/km150/170

Profillänk på Facebook

Carina Boréns Facebook-profil