Imorgon är det run-off med TSM

Tiden går så oerhört fort, det var inte länge sen tycker jag som jag sprang maran och nu är det redan dags för en ny säsong. Det ska bli kul, jag känner mig taggad och ser fram mot morgondagen.

Då det är uppstart imorgon så är det en heldag som gäller. Föreläsning, presentation av TSM, löpning, någon form av styrketräning och så lite mingel med sponsorerna vid lunchen. Jag har pratat med Marie och enligt henne så ska föreläsningen av Peter Holgersson vara riktigt bra. Han ska prata om löparkroppens fysik, vilka egenskaper marathonkroppen bör ha och vilken typ av träningspass som ger önskad effekt. I mina öron mycket intressant!

Det här kommer om en si så där dryga
20 veckor vara en vanlig syn på söndagarna

Mina tankar kring säsongens TSM
Planen för min del är att springa med 4.00-timmars gruppen. Jag vet att jag i dagsläget inte alls är redo för det höga tempot men det är ju alltid så känns det som, att jag JUST NU inte är redo för det höga tempot. Jag brukar alltid ha en massa bra anledningar till att jag ska springa lite lugnt; inte ta ut mig det där sista, spara lite till nästa pass och så vidare. Tänkte det var dags att prova en ny taktik nu, jag jobbar mig igenom det passet jag håller på med för tillfället, biter ihop och tar ut mig totalt om det så krävs. Vid varje pass så struntar jag helt enkelt i om jag kommer att orka genomföra nästa pass. Det får liksom bli nästa tränings utmaning.

Smart va!

Ska Du träna med TSM i år?

Fredagsglädje

Ibland blir inte bilderna med ifåånen så bra som man
kanske skulle kunna önska och så här blev det ikväll.

Efter gårdagens bottennapp så lyfte den här dagen och blev riktigt bra. Det blev ju ingen träning för mig igår utan jag hamnade istället i soffan och okynnes åt. Det som var riktigt bra var att jag kom i säng redan klockan tio. Kom upp tidigt i morse, packade ryggan för att jogga hem med Marie efter jobbet.

Finns det ett bättre sätt att tillbringa en fredagskväll en att snackejogga med bästa kompisen?

Failure – Success

Jaha ja, det var ju på gång redan igår!! Men då kämpade jag minsann emot men idag gick det inte. Jag har varit så galet trött hela dagen, efter en vecka med mycket sena kvällar, massor på jobbet och även på fritiden. Jag har sovit för lite, ätit för dåligt och ändå hållit igång träningen.

Idag var det dags för att ta en vilodag. Skulle ju ha sprungit hem från jobbet men blev kvar för länge. Väl hemma var det dags för 90 minuter yoga men jag avstår även den idag. Kroppen vill helt enkelt vila! Jag vägrar känna mig dålig för att ha gjort det valet idag. Ser jag tillbaka på de senaste 18 dagarna som jag har kört P90X så ser jag att jag har tränat 1533 minuter fördelat på 34 träningspass.

Det är ok att vila idag!

Inte varje dag som lusten infaller sig

Idag var det tungt att träna. På vägen hem var jag såååå sugen på chips, jag längtade efter att få krypa upp i soffhörnet och bara trycka i mig en påse!! På väg hem från tunnelbanan så var jag riktigt trött och tung i benen och huvudet tomt. Slet mig förbi affären för att inte slinka in och köpa med mig en prasslande påse. Väl hemma så käkade jag lite, tog ett par hårdbrödmackor och en frukt. Stängde av alla dåliga tankar satte på videon för P90X och bara körde!! Konstigt hur olustigt det än kan kännas innan så funkar det nästan alltid bra när man väl är igång ändå. En timme armar och axlar och tjugo minuters Core blev det till sist. Och det gick riktigt bra!!

Jag – Dåliga tankar – 1-0

Jag gjorde det igen

Jag snorkkade mig hem från jobbet ännu en gång. Det gick mycket bättre än i torsdags i flera avseenden. Först så hade jag aningen mer fart i benen utan att jag egentligen ansträngde mig så mycket mer. Men det som var bäst var att jag inte hade ont under högerfoten som förra veckan och att knät bara kändes av vid ett par tillfällen. Mellan första och andra kilometern gnällde det lite och jag tänkte att f-n och var beredd att bryta om det inte hade släppt, men det gjorde det turligt nog.

Jag sprang ungefär samma väg som förra gången med den skillnaden att jag sprang ner till Tantolunden direkt vid Hornstull istället för som förra gången springa Hornsgatan och Ringvägen. Jag hade hoppats på att träffa på mina klubbkompisar där nere men tyvärr, såg inte till dem.

En fundering, varför sitter det TUSEN hänglås högst upp på Västerbron??

Plyometrics träning, en löpares bästa vän

Väl hemma var det dags för dagens P90X-pass, Plyometrics. Ett pass som bygger upp styrka och spänst i kroppen. Hur bra är inte det för en löpare!!! Fast idag var det tungt… det var så sjuuukt jobbigt att köra ett så pass tufft pass direkt efter löpningen. I alla fall med tanke på att klockan var rätt mycket och jag var ganska dränerad på energi. Småfuskade vid ett par tillfällen då jag inte orkade hålla ihop det men får nog ändå vara rätt nöjd.

Idag har jag klarat av nummer 16 av 90 dagar av P90X. Jag är mycket nöjd med att jag än så länge har fått in alla pass och dessutom fått till lite löpning.

Sträcka: 9km
Tid: 60 min
Tempo: 6.38 min/km
Plyometrics: 60 min

Happy with myself :)!

Dags att vinterutrusta

Måndag morgon vaknade jag av ett ljud jag inte kände igen utanför fönstret. Tittade ut och såg en man skrapa bilrutan utanför. Den är med andra ord här, vintern, kylan och isen. Bara att gilla läget och vinterutrusta sig själv med varma kläder, reflexväst, mössa vantar och det viktigaste av allt, att dubba dojjorna!

Vad jag vet så väljer många Ice-bugs eller liknande färdigdubbade joggingskor. Jag har inte provat några men har fått indikation om att de är ganska hårda. Jag gillar inte hårda skor utan vill ha mina vanliga mjuka joggingskor hela tiden.

Mitt första försök att lösa detta var genom att köra dubbar som man drar över skorna. De funkade jättedåligt, efter bara ett par kilometer så satt de snett och vint och det var bara att plocka av dem och halka vidare. Exakt varför de fungerade så dåligt vet jag inte riktigt, kanske fel storlek i förhållande till skorna, inte vet jag. Men hur som helst så var jag inte alls nöjd med den lösningen.

Jag surfade runt på nätet och hittade till sist en lösning som jag trodde på. Lösningen var lösa dubbar som man skruvar i sina vanliga joggingskor, Best-Grip heter dessa. Att ta mina favoritjoggingskor och skruva i dessa dubb ville jag inte riktigt utan har skruvat i dem i ett par gamla joggingskor, i en storlek något större än normalt.

   

Jag sprang hela förra vintern med den här lösningen och de har fungerat klockrent. Halkade inte det minsta, var varm och skön om fötterna då jag kunde ha ett par tjockare strumpor i dem och så sitter de superskönt, mjuka och fina som vanliga skor. Helt enkelt en lösning som fungerat för mig.

Anledningen till att jag inte skruvade i dubbarna i mina “vanliga” joggingskor var att jag vill ha ett par skor “redo” för löpning på sämre underlag under hela vintersäsongen. Mina andra, vanliga joggingskor vill jag ju ha när underlaget är bra. Det går ju alldeles utmärkt att skruva ur dubbarna efter säsongen men jag tror inte på att skruva i och ur dem ofta.

Hur vinterutrustar ni er?

Styrka på rumsgolvet

Nu har jag gått in på tredje veckan i P90X-programmet och ännu inte missat ett endaste pass. Jag börjar känna mig riktigt stark och sund och frisk och pigg. Det här gör underverk med min kropp känner jag. En tuff vecka kvar nu sen går jag in på sista veckan i fas 1 som är en vilovecka. Det innebär nästan ingen styrka men däremot mycket core, yoga, stretch och liknande.

Hur ser då ett pass ut? Idag körde jag ett pass som heter P90X – Bröst och rygg. Nedanstående övningar körs i två set, jag kör alla push-ups (armhävningar) på tårna och alla pull-ups och chin-ups kör jag med fötterna vilande på en stol.

• Vanliga push-ups
• Breda pull-ups
• Militär(smala)
• Smala chin-ups
• Breda push-ups
• Smala pull ups
• Lutande push-ups (med fötterna i “högläge”
• Heavy Pants, med hantlar
• Diamond push-ups – med händerna ihop under dig –skittungt!!!
• Lawnmowers – med hantlar
• Dive-bomber push-ups
• Back Flys med hantlar

Efter den genomköraren av bröst och rygg så följer 20 minuters ren core-träning. Coreträningen körs tre gånger i veckan måndag, onsdag och fredagar och ännu har jag inte lyckats orka hänga med på samtliga övningar. Orkar man så blir det nästan 350 moves för magen. Jag failar ut lite här o där så jag kanske får ihop någonstans mellan 250 och 300. Men jobbar mig sakta men säkert uppåt.

Så ser en helt vanlig måndag ut hemma hos mig!

Oj, det gick undan!

Vet inte riktigt vad som hände. Drog mig för att ge mig ut och springa då det kändes aningen mer lockande att sitta inne i värmen än att ge sig ut i +2 grader och regn. Även fast jag ju vet och alla löpare med mig, att kommer man väl ut så känns genast regnet inte speciellt jobbigt längre. Precis likadant var det ju förstås idag. Väl påklädd med tunn vindjacka som står emot lite regn, reflexväst, mössa och vantar, långa tights och ett par gamla slitna Asics 2140 så var jag redo. Och väl ute så var det ju jätteskönt!!! Regnet var inte så farligt och inte kylan heller, det var bara skönt.

BILD: Sprang så fort så mössan hamnade lite käckt högt upp i pannan:)

Körde idag utan pulsband och utan indikation på tempo, ställde klockan så jag bara såg tiden på dagen sen gav jag mig iväg. Benen kändes väldigt väldig lätta och jag hade över huvudtaget inga känningar av knät och det galet onda jag kände under högerfoten i torsdags var som bortblåst. Bestämde mig redan från början att ta den korta rundan, förbi Hammarbybacken och kolonilotterna och vidare ner mot Hammarbysjöstad och tillbaka bort mot Skanstull. Klockan pep till efter en kilometer och jag kollade, 6.09… oj, det var klart en snabb uppvärmning. Nästa gång klockan pep stod jag emot att kolla utan koncentrerade mig på den sköna känslan jag hade i kroppen, löpningen flöt på fantastiskt bra. Jag fortsatte att köra helt på känslan i fyra kilometer, sen tvingade jag mig själv att gå ner i tempo för att varva ner.

4km snitt 5.40 tempo: 6.09, 5.25, 5.35 och 5.33.

Därefter kändes det grymt skönt att komma hem och köra P90X Stretch i en timme!!

Bring it!

Shopping och kampsport

För att göra en lång historia kort. Sen jag körde igång med min P90X-satsning så har jag jagat lite för att få tag på rätt prylar för att kunna utföra passen så bra som möjligt. Det som har saknats är en bra pullup-stång och 3- och 5kg hantlar. Nu har jag äntligen lyckats komplettera min utrustning med allt detta fast det satt långt inne. Pullup-prylen hittade jag på XXL i Bromma och 5kg hantlarna sprang jag på… Konsum!

Den viktiga stretchen!!

Glad i hågen över mina nyförvärv så gav jag mig hemåt för dagens pass, P90X Kenpo, ett högintensivt kampsportspass som faktiskt är riktigt roligt. Den här veckan lyckades jag också ta ut mig lite lite mer då jag lärt mig de olika momenten lite bättre. Tycker dock att vissa av sparkarna är rätt knepiga. Har en tendens att liksom falla mot höger då jag sparkar mot vänster och vice versa. Förutsätter att jag kommer att bli stabilare med tiden då tekniken vässas och bålstyrkan kommer att tränas upp väsentligt. 

P90X 14 dagar – ännu inga magrutor i sikte…

Jag har snorkkat

Hela dagen igår så längtade jag efter den stunden på eftermiddagen då jag skulle få krypa in på toaletten och låta omvandlingen ta plats. Omvandlingen från konsult till löpare.

Det var en härlig känsla att gå ut från kontoret, ut i den kyliga kvällen löparklädd. Kvällen var härligt småkylig runt nollan och kroppen ville springa. Joggade lätt bort mot Vanadisrondellen och vidare över St:Eriksbron mot Fridhemsplan. Kroppen var inte så snabb och den gnällde lite här och var men huvudet var kristallklart och känslan magisk. Korsade Västerbron på ganska lätta ben, men virrade sen totalt bort mig vid Hornstull där de bygger om. Efter lite trixande var jag på rätt köl igen och kunde jogga vidare.

Nästan en mil senare var jag hemma, in och dags för förvandling nummer två, den här gången till lättare klädsel för 90 minuters P90X Yoga.

En helt vanlig torsdag!

Ryggan är packad

Jag saknar det, jag saknar det som bara den och nu börjar det bli dags att göra något åt det. Min älskade löpning!!

Jag tränar dock rätt mycket ändå just nu men med löpningen har det varit dåligt. Förra veckan sprang jag 10km… 10km, det är ju absolut ingenting!!! Ändå tränade jag i drygt 10 timmar i förra veckan, det är däremot ganska mycket!! Jag har nu kört P90X i tio dagar och det känns jättebra, jag känner mig starkare och smidigare än någonsin.

Men nu är det sannerligen dags att även få igång löparbenen. Knät har jag fortfarande känning av men inte jättemycket. Jag har tyvärr varit lite slarvig med mitt tortyrredskap, bättring där också. Men nu har jag alltså packat löparryggsäcken och laddat min Garmin för imorgon är det dags. Imorgon ska jag snorkka, jajjamensan, så får det bli!

Nästan smärtfri löpning -jippie

Måste bara först sammanfatta min första vecka med P90X. Jag visste ju inte exakt vad jag gav mig in på när jag bestämde mig för att köra. Nu vet jag väldigt mycket mer och jag måste bara säga att det känns helt fantastiskt!! Det finns flera saker som gör att det känns så himla bra. För det fösta så känner jag att själva träningen i sig är som handen i handsken, rolig, utmanande och lätt att ta till sig. Sen gillar jag konceptet med hemmaträning. Speciellt bra har det varit den veckan som har varit då det har varit rätt mycket jobb så annan typ av träning har inte gått att få in riktigt. Hemmaträning gör man ju precis då man har tid, det har inneburit allt från träning klockan 06.00 på morgonen till klockan nio på kvällen.

Nu idag gick jag in i vecka 2, vilken ser exakt likadan ut som vecka 1 och även vecka 3. Bra på sätt och vis för vissa pass har varit lite knepiga koordinationsmässigt så att få köra passen igen gör att jag kan ta ut mig mer då jag lärt mig rörelserna. Därefter kommer en vecka med lugn träning, en återhämtningsvecka för att ge kroppen en chans att återhämta sig och tillgodogöra sig träningen innan träningen fortsätter med den andra fasen där träningen intensifieras ytterligare. Vissa pass byts ut mot andra.

Men jag har inte bara kört P90X, i lördags njöt jag också av ett lugnt och skönt löppass. Åtta kilometer blev det och knät kändes inte av jättemycket, alltså nästan smärtfri, eller rättare sagt, jag kände det en aning hela tiden men det blev inte värre och det har inte blivit värre nu efter heller. Sååå, min plan nu är att testa att springa imorgon igen. Jag har inte riktigt bestämt hur jag kommer att göra, om jag ska köra intervaller med IF Linnéa, vilket i och för sig vore superkul fast kanske inte så smart… jag får se hur jag gör imorgon, dagsformen får avgöra.

P90X – nu 4 dagar – and I’m lovin it!

Gårdagens pass fokuserade på axlar och armar och jag insåg rätt snart att ska jag fortsätta med det här, och det ska jag ju, så måste jag köpa på mig lite fler hantlar i olika vikter. Just nu har jag två hantlar nu men jag skulle behöva ett par till. Surfade lite och insåg att Rusta absolut hade det billigaste alternativet, så det blir nog en sväng dit till helgen.

Jag jobbade sent idag och var inte hemma förrän närmare åtta och då väntade ett pass med 90 minuter yoga på mig. Härligt!! Precis vad min stela kropp behöver, krigarens posé ett, två och tre och massor med andra övningar som utmanade både stela muskler och taskigt balanssinne.

Jag ser redan fram mot passet imorgon som innehåller ben och ryggträning. Pullups och chins igen… När jag gjorde testet i söndags så kunde jag, om man verkligen är snäll i sin bedömning, göra typ 1/4 dels pullups. Det var allt… Det ska bli intressant att se om jag överhuvud taget någon gång i framtiden kommer att kunna göra en hel själv utan att ta hjälp av en stol. Men det är mitt mål. Jag ska ge mig själv en guldstjärna då jag fixar en hel pullups på egen hand.

Bring it on!!

P90X Fas1 dag 2 o så lite löpning

Redan idag på morgonen, närmare bestämt klockan 06:00 till mina grannars förfäran drog jag igång pass nummer två, Plyometrics, ett pass med massor med hopp och skutt och flås, som gjort för att köra tidigt på morgonen när resten av världen sover. Det var roligt fast jag tror att jag skulle kunna ha tagit ut mig en hel del mer om jag inte hade känt mig lite hämmad av den tidiga morgonen. Nästa vecka då samma pass ska köras igen så ska jag nog försöka att få till det på kvällen istället, skulle kännas bättre.

Att jag körde passet i ottan idag berodde på att min plan var att träna med IF Linnéa nu på kvällen. Marie skulle göra debut och jag “återkomsten”. Tyvärr, eller föresten egentligen inte tyvärr, men inställt blev det. För Maries del så kom jobbet emellan och för egen del så prioriterade jag bort det då Madde ringde och ville träffas. Valet var enkelt:).

Väl hemma igen gav jag mig ändå ut på ett sent pass, det blev riktigt riktigt kort, nog bland det kortaste jag sprungit. Det var ändå en seger att jag kom ut för jag kan inte påstå att jag var supersugen på att springa när jag väl kom hem. Knappa tre kilometer blev det, faktiskt var det rätt skönt att springa när jag väl tagit mig ut, luften var klar och crispig, riktigt höstigt! Tyvärr så gnällde mitt knä redan efter ett par kilometer så då vek jag ner mig och lommade slokörat hem igen. Så kan det gå. Nu tortyrstund med min foamroaller så är den här träningsdagen till ända.

Kan nämna också att i P90X ingår också en dietplan, den berättar jag mer om i ett annat inlägg.

Bring it on!

P90X – Fas 1 dag 1 - då var jag igång

Har idag rivstartat igång P90X-programmet med supertuff träning för bröst och rygg. Det var en kavalkad av olika pullups och pushups som serverades mig idag. Det var vanliga push-ups följt av vanliga pull-ups som direkt följdes av military push-ups, reverse grip chin-ups, diamond push-ups, dive-bomber push-ups och en rad andra med mer eller mindre fantasifulla namn. Namn på övningar som såg rätt oskyldiga ut men som visade sig innehålla riktigt tuffa moves.

Exempelvis dive-bomber push-ups är en övning där man står på alla fyra, ganska brett mellan både händer och fötter, sen gör man en dykning med näsan mot golvet mitt emellan händerna och därefter ska bröst och höfter röra sig samma väg mot golvet så att när man är klar befinner sig i typ kobran. Sen tillbaka samma väg… Fattar ni? Nej, kanske inte men ok kolla här då:

Det var roligt och utmanande och jag känner mig oerhört skönt trött i kroppen nu. När jag var klar med det här passet så fick jag mig ett bonuspass :-). Nästan 20 minuter magträning! 300 moves! Jo jag tackar!

Bring it on!!

Johodå – jag gillar utmaningar

Så var det så dags igen, jag läste på den här bloggen om det här och blev så klart jättesugen att testa. Jag har lite svårt att motstå såna här utmaningar och just den här typen passar mig väldigt bra. Jag gillar att ha ett program och köra efter och då jag ändå planerar att träna upp styrka och smidighet och snabbhet nu under hösten så landade det här helt perfekt.

Jag har roat mig idag med att väga, mäta, fota och testa så att jag nu har ett utgångsläge från vilket jag ska förbättra mig galet mycket!!

Nu ska jag bara inhandla en sån här:

någonstans…

Sen är det bara att köra igång, P90X som står för Power 90 dagar eXtreme.

Bring it on!!

Sörmlanda Ultra Marathon

Då var det dags igen, för årets happening på Sörmlandsleden. Inte heller i år blir det någon start för min del men i år ska jag i alla fall vara delaktig i loppet. Jag är nu på väg för att ge mig ut och hjälpa till med det jag kan för att loppet ska bli så bra som möjligt för alla de lyckossar som faktiskt ska springa.

 Action från förra årets SUM, fotogram Maria Wiberg

Nu är kaffet urdrucket så nu är det dags att packa ihop sig och fara iväg.

Runners Gym

Jag och Tene pratade redan då vi åkte hem från Vasastafetten för typ jättelänge sen att vi skulle ta oss till Runnersgym för att testa på den träningen. Runnersgym är träning som är anpassad för löpning och löpare och hålls i Body In Motions lokaler vid slussengallerian. Passet hålls av Rubin McRae och då jag har gått på pass med honom redan tidigare så hade jag en del förhoppningar på klassen.

Jag och Tene bestämde oss för att även haka på på löpningen som föregår själva passet, löpningen är en 8km runda som de kör innan. Jag måste erkänna att jag var rätt orolig för passet och inte blev jag mindre orolig när jag kikade runt på vilka som skulle med o springa. Det var inte direkt några som kämpar med att komma under timmen på milen… Jag ville inte sinka så jag tänkte att jag hakar på så länge det går. De hävdade förstås att det skulle vara ett lugnt pass.. yeah right!!!

Drog iväg från slussengallerian uppför Katarinavägen, sneddade upp på Glasbruksgatan och vidare över Södermalm. Catti och Rubin frågade då och då om jag var med och höll lite koll och frågade om det gick bra. Jodå, svarade jag, kommer persa på fem kilometer… Tyvärr hade klockan inte fått kontakt med satelliterna så jag kunde inte kolla då vilket tempo vi höll men fort gick det. Hängde med i dryga tre kilometer sen vek jag av och genade tillbaka till slussen, vi var där ungefär samtidigt ändå… jaja, jodå, jag överlevde uppvärmningen.

Sen började själva Runnersgym-passet. Först värmde vi upp, haha, med jogg på stället, hälkick, höga knän, jägarvila med hopp och andra typer av hopp. Högt tempo, en jäkla pepp från Rubin och tuffa övningar där hela kroppen fick sig en gneomkörare. Ungefär det sista vi gjorde på passet var att Rubin skickade ut oss till trappan i husen och så var det bara att springa på, upp och ner, tempo tempo tempo!!! Ta tre steg i taget, tempo!! Spring uppför med höga knän, varje trappsteg. Sen var det dags att hoppa jämfota uppför trappan och jag inser FAN, jag kan inte hoppa jämfota!!! Jag står, koncentrerar mig, hoppar och landar…. vänster höger. Står, koncentrerar mig hoppar, landar… vänster höger, jag ska ju landa jämfota!!!!! Förutom den lilla fadäsen så var träningen mycket bra, känner mig skönt trött i kroppen.

Note to self: Lära mig hoppa jämfota

Rocken roller

Köpte ett alldeles eget tortyrredskap!!! Den är i alla fall fruktansvärt plågsam att använda och jag funderar till och från om det verkligen är bra det här!! Jag har köpt mig en “Foamroller” som är en rulle, knappa metern lång och kanske dryga tio centimeter i diameter. Den var dyr men jag räknar med att den är värd varenda krona. Den lägger jag under min onda ITB och rulla fram och tillbaka.

Så nu har jag plågsamma stunder här hemma både morgon och kväll. Undrar bara hur länge det ska göra så här fruktansvärt ont!????

Rehabträning på Frösön… jo tjena!!

Efter att ha ställt in den ena tävlingen efter den andra under hela hösten så bestämde jag mig för att Frösön 6-timmars,där skulle det minsann inte bli DNS. Anledningen till att jag inte gick på DNS den här gången var inte att jag kände mig kry i kroppen och att jag äntligen var skadefri utan att jag ändå skulle vara där och heja fram Marie och Madde. Marie som tänkte persa dubbelt upp och Madde som skulle springa sitt första ultra. Hon sprang ju sitt första Lidingölopp veckan innan så det var verkligen på tiden att gå på ultradistanserna, haha.

Jag och Marie kom upp med tåget fredag-kväll, och starten gick nio på lördagsmorgonen så vi hade gott om tid att tjattra på kvällen och ta en lugn skön lång frukost på morgonen innan vi begav oss iväg.

Min plan var att ta det superlugnt, 3*15 minuter stod det ju på min rehabplan, så jag tänkte nog att en timme kanske jag skulle kunna springa i alla fall. När startskottet gick så kutade alla iväg i en faslig fart och jag och Madde blev ganska omgående distanserade av de övriga. Sjuminuters tempo skulle vi hålla och sjuminuters tempo höll vi. Jag tror vi pratade mer än vi sprang och skrattade och höll på och hade det väldans trevligt, nästan lite av en förfest minsann. Det fanns en brantare liten nerförsbacke på banan och jag kände av vänster knät aningen under de första varven sen kändes det bara helt enkelt fantastiskt bra i kroppen. Vi joggade på och vädret var fantastiskt och jag hade inte någon som helst lust att kliva av. Rätt var det var hade vi sprungit tre timmar och kommit halvvägs!!! Fattar inte alls vad tiden tog vägen. Kroppen kändes fortfarande helt fantastisk, var inte trött, vid något tillfälle kände jag av höger baksida lår men annars ingenting. Efter fyra timmar började jag känna av högerfoten, släppte då Madde som bara fortsatte att mala på. Jag promenerade ytterligare något varv för att efter fyra och en halv timma ta beslutet att kliva av helt.

Därefter hade jag fullt sjå att heja fram mina hjältar på banan, Madde som hade bestämt sig för att försöka nå marathon-distansen och Marie som nu jobbade stenhårt på att slå sitt pers på marathon-distansen. Vilka tjejer!!!! Dom lyckades! Så jäkla bra dom va!! Madde som förra veckan slog distansrekord genom att springa LL, springer en vecka senare sitt första marathon, det är så sjukt bra!!! Stort grattis bästa Madde!!!

Marie persade på marathondistansen men nästan en kvart och fortsatte därefter för att försöka persa på 6-timmarsdistansen. Fem mil var målet. Jag räknade och räknade medans jag hejade på henne för att se om hon skulle fixa det, fast efter ett tag så tröttnade jag på att räkna och bestämde mig för att joina henne istället. Jag hakade på henne när hon hade ungefär två varv kvar och sprang med henne de sista två varven, hon bara kutade på, hur stark som helst och det sista hon gör är att spurta ifrån mig för att till sist sluta på 50.4 km. Stort grattis bästa Marie!!!