Nu var det ett tag sedan jag bloggade. Både för att jag inte har tränat så mycket i veckan men också för att jag har haft väldigt lite tid. Livet kom emellan den här veckan.
Förutom ett väldigt kort klätterpass i måndags så har det blivit två löppass hittills i veckan.
Fredag kväll
Efter jobbet i fredags så kände jag att nä, va f-n nu var det länge sen benen fick röra på sig ordentligt. Så när jag kom hem på eftermiddagen så bestämde jag mig för att köra ett kortare pass i alla fall. Jag tänkte att Årstaviken runt var länge sen så det bestämde jag mig för att köra på, den är ju också lite kuperad så det skulle bli perfekt. Det var första gången som jag körde Årstaviken runt själv i mörker, först var jag lite tveksam. Anledningen till min tveksamhet mot Årstaviken är att jag är lite mörkrädd. Mörkrädd och också rädd för att möta konstiga människor med onda avsikter nere på Årstasidan av rundan. Det är inte så himla mycket folk där så.. ja, ni fattar. Sen bestämde jag mig att fasiken, det kommer att vara mörkt i flera månader jag kan inte böja mig för det. Jag bet ihop och kutade rakt in i mörkret. Ja, nu är det ju så att det faktiskt finns lite belysning där så helt mörkt är det ju inte, men tillräckligt för att sätta griller i huvudet på mig. Det gick bra idag, lite olustkänslor hade jag allt men inte så att jag struntade i det. Jag måste utmana min mörkrädsla lite mer och lite oftare.
Hur hanterar ni det här med att springa i mörkret?
Lördag
Hör av er om ni är sugna på att springa i skogarna runt Hellas så hakar jag gärna på , kan nog snart guida runt i de flesta spåren där nere.
Jag följer gärna med!
SvaraRaderaCarina: vilket tempo kör du i hellas(Nacka)
SvaraRadera/S
Trevligt Fredrika, du är alltid på!! Det gillar jag:-)
SvaraRaderaStaffan -> Om det är långpass det är frågan om vilket det oftast är när jag ger mig ut där i skogarna så är det runt 6.30-7-00 tempo, ungefär. Sen kan det förstås gå både snabbare och långsammare vissa sträckor beroende på hur det ser ut.
Svar på första frågan - en bra pannlampa, sen är träningen räddad - iallafall för mörkret ;o)
SvaraRaderaJag vill springa i skogen :)
SvaraRaderaÄr det upplyst så kan göra det någon kväll nu snart. Om inte så får vi prata i hop oss.
Visst finns det ett fik i Hellas? Om du vill så kan du springa superlångt. Jag hänger på så långt jag känner för sedan går jag och fikar - en plan?
Kram Marie
Mmm, så som du skriver får vi tyvärr gilla läget med mörker här i Sverige. Elljusspår tycker jag känns mycket oberäkneliga, tänk om nån släcker när jag är längst bort? Eller om det inte är tänt när jag väl tar mig dit? Sedan ÄR mörker lite läskigt. Det kan vara vacker och spännande osv också, men lite läskigt. Jag vet många som ALDRIG skulle springa i mörker. Mitt tips är att skaffa hund. Han är bra sällskap och skulle (om inget annat) föra ett jävla liv om någon gav sig på mig. Ha det bra!
SvaraRaderap.s. kanske bra med en lugnare vecka efter KUL? Jag var dock överraskande fräsch!
Maria -> Det är sant, en pannlampa löser ju självklart problemet med att man inte ser i mörkret. Men det löser tyvärr inte mitt problem med att det kan vara lite läbbigt där ute bland trollen...
SvaraRaderaMarie -> Klart kompis att vi ska springa i skogen, är det inte upplyst och vi är fler så funkar ju Marias tips utmärkt, en pannlampa löser mörkerproblemet. Nu i veckan ser det dock tokkört ut för mig. Aktiviteter varje kväll...
Och japp det finns ett fik ute vid Hellas men jag är osäker på öppettider nu under vintern. Kram goa du!!
Karin -> Hej, och kul att du har hittat hit. På så vis så har jag ju också hittat din blogg!!
Visst är de så att mörker är lite läbbigt, fast jag ser det som en sak som jag måste jobba med. Jag vill verkligen vara ute och springa och inte känna mig rädd. Tyvärr gör jag ju det och jag hatar det.
Ditt tips att skaffa hund är bra fast då måste det ju fungera med ens övriga liv och hund i mitt liv går bara inte ihop sig. Men man kanske får ta och botanisera omgivningen och gå runt o knacka dörr och fråga om "man får gå ut med hunden"...:-)
Rekommenderar reflexbanan i Hellas. Men då behös pannlampa och banan är helt OBT. Mycket upp och ner men helt underbar att springa som styrkepass.
SvaraRaderaAng springa i mörker har jag inga tips att komma med. Jag är så lyckligt lottad att jag inte är mörkrädd. Märks när jag springer i Haga tidiga mornar eller kvällar. Ytterst sällan jag träffar ensamma tjejer ute. Synd tycker jag men förståligt.
Ellinor -> Reflexbanan i Hellas? Låter spännande, vilken är det måntro, den blå kanske, den virrar sig innåt i skogarna titt som tätt. Måste kolla upp och prova.
SvaraRaderaObehaget för att kuta i mörker får jag helt enkelt jobba bort!! As simple as that.
Jag är inte så mörkrädd, och inte alls där jag ofta rör mig och känner mig hemma. Däremot springer jag aldrig där jag en gång (något år sedan nu) mötte en obehaglig man. Som om han skulle stå kvar, eller att det inte skulle kunna hända något för att jag tycker att det här är "mitt". Lite knäppt, men så funkar jag.
SvaraRaderaOn-to är jag i Stockholm, jag springer gärna ett pass på kvällen om du vill och det pasar.
Inte knäppt, det kanske bara är så att man känner sig trygg i sina egna hoods.
SvaraRaderaPå onsdag är jag förmodligen upptagen med annat, men på torsdag springer jag så då skulle vi absolut kunna ha sällskap.
Det står distanspass/tröskelträning på Linnéas schema på torsdag. Du kanske skulle haka på oss, vara med o gästträna!?
På torsdag ger jag mig av hem direkt när jobbet är över, annars hade det varit kul att få gästträna med er!
SvaraRaderaÅh jag hakar gärna på långpass runt Hellas! Behöver lära mig hitta där! kramkram! :D
SvaraRaderaHelena -> Trevligt!! Det verkar vara några som är sugna på Hellas-terrängen, kanske ska försöka att få ihop ett långpass på lördag. Ska klura på en bra runda.
SvaraRaderaKram!!