Fartökning i Hagaparken

Igår så körde jag ett pass funktionell träning, styrketräning, med lite boll, balansplatta, vikter och dylikt. Jag körde lite som vi körde i Portugal, med olika funktionella övningar, körde i 50s vila och byte av övning i 10s. Det blev 14 olika övningar och jag körde idag om två set. Ett pass som gav en hel del, lyckades köra slut på mig rätt bra.

Idag då... idag var det dags för långpass med TSM igen. Sista långa passet inför marathon, så idag ville man ju verkligen att det skulle kännas riktigt bra, att man fick bra flyt och att det skulle kännas lätt. Det var ju trots allt bara 23 km. Det gjorde det inte, det kändes ganska tungt idag. Jag pratade med lite folk, som kan det här bättre än jag och det är tydligen helt i sin ordning att det känns så. OM det ska kännas riktigt tungt någon gång, så är det nu. Om det stämmer så måste jag ju ha prickat in formen precis och kommer att vara på top om två veckor, det känns skönt :-).

På Östermalms IP innan vi skulle springa så var det något stort som hände... Det var premiär på den officiella Marathon-låten, Thomas hade med en cd-spelare och körde låten för oss under stort jubel förstås... 

Vi började med att springa i vårt normala lugna tempo, runt 6.40, eller rättare sagt så höll vi närmare 6.30 tempo, inte jättemycket fortare men faktiskt kännbart. Vid 7km tog vi en kortare vätskepaus för att sedan öka tempot till under 6.20, vi höll nog mellan 6.00  och 6.20 och ännu snabbare bitvis. Fartökningen skulle vi ha i 6km för att sedan gå tillbaka till det lugnare tempot resten av sträckan. 4km in på fartökningen så tog jag slut och var tvungen att slå av på tempot, fick också sällskap av Hanna, som fick problem med benhinnorna. 

Vi kom ifatt de andra då det var någon km kvar på fartökningen, de tog en extrarunda och väntade upp oss eftersläntrare. Sen höll jag tempot med dem in till vätskekontrollen som de hade satt upp vid Östermalms IP vid 15km. Bananer och sportdryck fick fart på benen ett tag igen. Idag hade jag även tagit med mig en förpackning med koncentrerad energidryck som jag tog vid 10 km, det funkade bra, vet inte om jag fick så mycket extra energi av den men magen funkade. Det var mest det jag ville testa inför maran.

Efter Östermalms IP så fortsatte vi ut på Djurgården för de sista kilometrarna. Jag hängde med bra fram till 21 km, då jag återigen kroknade och fick rätt ont, överallt: i vänster knä, höger benhinna, under höger fot, fick håll, kändes helt enkelt inte bra!!!. Höll igen lite några hundra meter för att sedan peppa upp mig och ta mig i kragen och orkade därefter hela vägen in tillbaka till IP. Totalt blev sträckan 24 km, en kilometer längre än plan, och det näst längsta jag har sprungit tidigare. Så även fast jag kroknade vid ett par tillfällen så är jag ändå nöjd med passet. Jag hoppas på att det är så att jag är lite sliten, tuffa intervaller i torsdags och ett riktigt bra styrketräningspass igår.

Idag var det också premiärturen för mina nya 2140. Det är exakt samma sko som jag har kört med ett antal gånger tidigare, samma modell och samma storlek, fast idag tyckte jag att de kändes lite korta, fick lite ont i tårna. Vet inte vad det beror på, har ingen teori och orkar inte spekulera, vet bara att det var så det kändes. Nu får jag fundera på och ta ställning till hur jag gör på maran, om jag ska chansa på dessa skor eller om jag ska ta några andra. Jag ska springa i dem på tisdag också och känna efter igen.