Sidor

fredag, oktober 2

Första kvalitetspasset på väldigt länge!!!

Hela dagen idag så har jag bara längtat efter att få sätta på mig joggingskorna och få ge mig iväg ut och kuta, har haft en sådan lust till löpningen så det har känts helt galet. För idag så hade jag bestämt mig för att jag skulle köra! Köra på i ett betydligt högre tempo än jag gjort på säkert ett par månader, så oerhört nyfiken på hur det skulle kännas.
Edit: Jag kom på att jag ju sprang backpass för en vecka sen...

Min tanke var att jag idag inte skulle bry mig om att fästa mig vid tempot utan bara gå på puls och känsla, inte backa, inte hålla tillbaka. Jag ställde för första gången in Mr Garmin på att hjälpa mig att hålla pulsen och då gå efter de pulsvärden som jag fått från Skogen. Mitt mål var att följa detta:
  • 10 minter i zon 1 (under 130 i puls)
  • 12 minuter i zon 2 (130 - 150)
  • valfri tid i zon 3 (150 - 165) här tänkte jag gå helt på känsla, köra så länge det kändes ok
  • Nedvarvning
Första biten är lite kuperad så då gick pulsen upp lite högre än tänkt men den sjönk så fort det bar av nerför igen. När klockan markerade att fem minuter hade gått var dags för att höja tempot. Jag ökade rätt bra och ändå så höll jag mig under 150 i puls, det var först när det började gå lite uppför som jag fick upp pulsen så att den slog i taket. Det kändes bra att ligga i den pulszonen och jag tyckte att jag höll ett rätt bra tempo. Inser sedan att det är i den här zonen som jag ska köra mina långpass sen. Jäkla skillnad mot den vanliga 7.30-lunken.

Tolv minuter senare var det dags för att öka tempot ytterligare ett snäpp för att hamna i det tempo där jag ska köra mina löpekonomi-pass. Nu kändes som om jag hade riktigt bra fart. Jag passerade en man som joggade och han till och med kommenterade bra tempo det där. mmm svarade, log och kutade vidare, då hade jag hållt det tempot i ca fem minuter och tänkte att tio minuter i det här tempot får räcka som ett första snabbdistanspass. Jag hade inte några som helst problem att hålla tempot tiden ut. Jag fick inte någon gång mjölksyra, kände mig lite tung i benen i slutet av tempoperioden men absolut ingen syra. Vad som däremot slog mig var att skillnaden mellan att lunka som jag brukar och springa i det här tempot är att man verkligen måste tänka på att hålla tempot uppe, att jobba med steget och drivet, men fan va kul det var!!!

Så här blev resultatet av mitt första helt underbara kvalitetspass:
Uppvärmning10 min1.43km7.00 min/km126/137
Snabbare tempo zon212 min2.06km5.50 min/km147/158
Snabbdistans zon310 min1.86km5.23 min/km163/169
Nedvarvning17 min2.6km6.32 min/km159/170
Totalt49 min7.95km6.10 min/km150/170

6 kommentarer:

  1. Det lät som ett riktigt bra pass, och motivationen verkar vara på topp!

    Det är verkligen en utmaning att gå utanför bekvämlighetszonen, men man märker ju att det är bra träning! Och tänk vad nöjd du kunde känna dig efteråt!

    SvaraRadera
  2. Förresten - tänkte du vara med på passet på SUM banan i morgon? Jag är lite sugen på att haka på löpargruppen, men är osäker på om det blir för snabbt tempo.

    SvaraRadera
  3. Snorkis -> Det var ett riktigt bra pass. Känslan var grymt skön!! Länge sen jag hade det flytet i löpningen.

    Jag är lite sugen på att haka på och är också sugen på att jogga, mest för att jag inte orkar gå upp så himla tidigt:-).

    Tänkte att om det blir för snabbt och för långt så får jag väl vända, tar det helt prestigelöst och kör så det känns bra för mig.

    SvaraRadera
  4. Visst är det häftigt när man plötsligt börjar köra i de tempon man "ska" springa i! Framförallt för dig måste det kännas som en så otrolig frihet att få bränna på och flyga, din bloddopade lilla iller ;-)

    Hojta när du skaffat terrängskor så kan vi ge oss ut och springa obanat!!

    SvaraRadera
  5. Vilken kul träning - det upplägget tänker jag låna. Vad härligt för dig att känna att orken finns på nytt!

    SvaraRadera
  6. Fredrika -> Det känns verkligen helt fantastiskt. Jag gillar att flyga fram i spåret, och ändå var det bara mitt första snabbpass. Ser fram mot stigande form nu

    Körde föresten halvt obanat idag, milspåret i hällas, men mer obanat än så måste det ju bli, så fort jag kommit hem med min nya skogarderob från USA :-).

    Cecilia -> Ja, låna på, rätt bra att gå på puls och helt strunta i tempo, det får liksom bli som det blir!! Och det blev ju bra. I'm back:-)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Profillänk på Facebook

Carina Boréns Facebook-profil