Sidor

måndag, november 30

Två varv på TEC-banan

Söndag, solen strålade, rätt kyligt och två varv på TEC-banan framför mig. Kändes som en helt rätt disponerad söndag.

Så här såg jag ut efter två varv på TEC-banan.

 P1020261

Undrar hur jag ser ut efter åtta varv?

lördag, november 28

I 70 sekunder kan man väl hålla vilket tempo som helst!!

När jag skulle ut på det här passet så tänkte jag att va fan, "springa i 70 sekunder, kan väl inte vara så svårt". Tänkte att i 70 sekunder kan man bita ihop i vilket tempo som helst!! Shit vad fel jag hade! Jag skickade ut en fråga på facebook innan om hur vilan skulle vara, stående, gående eller jogg? Det hade jag inte behövt, fanns bara en variant på den vilan. Stå stilla och försök överleva

Jag började passet med en rätt lång uppvärmning följt av några löpskolningsövningar och tre ruscher.

Sen var det bara att köra ner huvudet och köra. Första intervallen drog jag iväg i mina lunarracer i ett fasligt tempo, det visade sig bli 4.10 tempo och efter de första 70 sekunderarna så var det dags för vila. Jag var så grymt trött, tog ut mig fullständigt och hade nu sex kvar. Tyckte knappt att jag hade hunnit stanna och andas ens ett par andetag innan klockan signalerade att det var dags att springa igen. 20 sekunders vila är verkligen ingenting, hade inte en chans att hinna återhämta mig men antar att det är det som är lite av poängen med den här typen av pass.

De efterföljande intervallerna blev mycket långsammare, orkade inte alls hålla samma höga tempo, vilan mellan intervallerna kändes kortare och kortare, de där 70 sekunderarna ville aldrig ta slut! Att sätta igång igen efter den korta vilan blev tyngre och tyngre. Men hur som helst det var kul, det var ett riktigt skoj pass och nu vet jag vad det innebär, jag har lärt mig en hel del av det.

10 saker om mig

Jag känner mig hedrad och stolt för jag har fått en utmärkelse, "I think you are an awsome girl!", från en av mina stora inspirationskällor. Tack Fredrika!!

Utmaningen innebär att man ska skriva tio saker om sig själv och sedan ge utmärkelsen till tre tjejer som man själv tycker är awsome.

Jag utmanar min goa vän Marie som har funnits vid min sida i löparspåren sedan snart ett år tillbaka, bloggkompisen Cecilia som jag bara träffat en gång men som jag följer via bloggen och hoppas få träffa snart igen och charmiga söta klubbkompisen Helena. I think you are awsome girls!!!!

1. Hela min tonårsperiod, eller rättare sagt från det jag var tio år och tio år framåt så tävlade jag i gokart. I stort sett varje helg under sommarhalvåret så var det tävlingar runt om i Sverige och även utomlands.

2. Jag flyttade till Stockholm i mitten på nittiotalet för att börja plugga på KTH och har sedan blivit kvar här. Jag läste till civilingenjör inom datateknik.

3. Innan jag flyttade till Stockholm var jag “bondmora”, jag och min dåvarande pojkvän hade en gård med hästar, grisar, kossor och får.

4. Min andra stora passion, vilken tyvärr har fått stå åt sidan mer och mer för löpningens skull är klättring. Började klättra på allvar sommaren 2003. Har sedan dess varit på massor med klätterresor; stora delar av mina semestrar har tillägnats klättringen.

5. För tre år sedan var jag i Thailand och reste i två månader. Tio dagar av den tiden befann jag mig i ett buddistiskt kloster. Tio dagar utan böcker, utan papper och penna utan musik, utan att prata. Mediterade 11 timmar om dagen.

6. Mitt första maraton sprang jag nu i somras, Stockholm Marathon. Jag hade bestämt mig redan innan för att jag ville springa loppet och komma i mål med en känsla att jag ville göra det igen. Och precis så blev det. Sprang med kamera och fotade allt från mitt perspektiv för att kunna bevara minnet av mitt första stora lopp. Det var helt underbart!!!

7. Mitt första ultraäventyr var i somras när jag sprang med Fredrika  från Hornstull till Järna. Att jag fixade det triggade mig att utmana mig själv än mer. Nu vill jag bara springa längre och längre, ska bli oerhört spännande att se var MIN gräns är.

8. Jag är en riktig tekniknörd. Har självklart den senaste pulsklockan och tankar in passen direkt på datorn när jag kommer hem för att analysera kurvor. I love it!!!

9. Jag har aldrig varit speciellt bra på eller tyckt speciellt mycket om att laga mat. Detta resulterade i att jag i våras när jag ökade på min träningsmängd drog på mig anemi. Har nu käkat järntabletter hela hösten. Åtgärd: Har börjat prenumerera på Linas Matkasse för att få koll på maten och inser nu att jag visst kan laga mat och at det inte är så himla svårt eller tråkigt.

10. I april har en urspännande utmaning. Jag ska springa 50 mile, drygt åtta mil!!

torsdag, november 26

15 + 15 + 15 + 15

Ett gammalt kärt återseende på IF Linnéa träningen ikväll i form av passet som kallas 15 15 15 15. Det innebär att första 15 ska gå i behagligt tempo, nästa 15 ska gå fort men fortfarande relativt bekvämt, tredje 15 ska gå jäkligt fort, typ obekvämt och så avrundar man med 15 i behagligt tempo.

Ikväll var det tungt, riktigt tungt. Jag slog mig ihop med Maria och Ingrid som tyckte att de tempon som jag hade tänkt mig lät bra. Jag hade lagt upp passet så att jag tänkte köra så här:

  • Första 15 i 6.00 min/km
  • Andra  15 i 5.30 min/km
  • Tredje 15 i 5.15 min/km
  • Fjärde 15 i 6.00 min/km

Första 15 kändes bra, vi pinnade på och sprang snabbare än planen på den delen. Det kändes redan här lite tungt men absolut inte omöjligt att fixa. Nästa 15 skulle vi göra en markant ökning till 5.30 tempo, nu började det bli rätt rejält tungt men vi höll måttet även på den här delen 5.32 blev snittiden. Nästa del när vi skulle hålla 5.15 så gick det rätt fort från start, vi var nog uppe i 5.00 tempo och däröver i början, tills jag tog tvärslut och ryggtavlorna på mina medlöpare blev mindre och mindre. Det var som om bensinen tog slut, benen försökte gå men totalt utan bränsle, mjölksyran gjorde sig tillkänna och det gick bara inte. fan!!! Tempot hamnade på 5.45 betydligt långsammare än planerat men det gick bara inte. Helt enkelt ett litet bakslag!!

OM jag skulle ha klarat av ovanstående mål hade jag haft ett snittempo på 5.39 min/km. OM jag hade hållit 5.39 min/km i en mil så hade jag sprungit milen på 56.30.

Nåt att bita i till nästa 15 15 15 15 pass.

onsdag, november 25

Glädje Lycka Fokus

När jag sitter här nu och skriver för att försöka återberätta kvällens löppass så känner jag ett lyckorus, det bubblar i magen och skrattet vill komma upp. Jag känner mig helt enkelt lycklig!

Intervallpasset idag leddes av Rubin McRae, killen som drog igång den gemensamma träningen för TSM. Han hade verkligen satt upp ett löppass som var enormt roligt och varierande. Dagen till ära så var vi ett stort gäng, närmare 60 taggade hade tagit sig till kvällens träning. Från nu kommer även jag att delta mer i de gemensamma träningarna, nu när äntligen min kvalitetsträning har dragit igång på allvar. Nu är det full fokus på fart som gäller ett par veckor framåt.

Idag fanns det inget stanna, inget sakta ner, inget jag orkar inte. Idag var det bara totalt fokus på att springa, att springa över den där 1 km långa bron och göra det jävligt snabbt! Jag har haft fokus på den här träningen sedan i måndags kväll då jag var hos Skogen och diskuterade träningsupplägget framöver. När jag då sa till Christer att det var kilometerintervaller som stod på schemat så kom vi fram till att jag skulle försöka göra en riktigt snabb kilometer, typ maxa allt den tredje för att se vad jag är kapabel till. Nu blev det inte riktigt så eftersom upplägget var lite annorlunda det här passet.

 Passet började med uppvärmning på dryga 3km följt av grundlig löpskolning och några ruscher. Sen var det dags för kilometerintervaller över Årstabron. Vi delades upp i fyra grupper, så man kunde välja i vilken grupp man ville köra i efter tempo. De två snabbaste grupperna hade jag inte en tanke på att köra med, men den näst snabbaste gruppen skulle köra i 4.50 tempo på kilometrarna och den långsammaste runt 5.30. Jag tyckte att hoppet var lite stort, 4.50 kändes på tok för snabbt för att klara av 6 stycken intervaller och 5.30 kändes inte som någon riktig utmaning. Efter överläggning om att 5.30 gruppen istället skulle köra runt 5.20 så kändes det mer lagom. Jag var riktigt nervös inför det här, mycket på grund av att jag är så jäkla trött på att inte orka och hela tiden bli efter även i den långsammaste gruppen. Jag ville verkligen inte komma efter ikväll!!

Första kilometern kändes aningen tung, Catti som höll i taktpinnen i vår grupp hojtade och hejade på oss och informerade om tempo, vilket inte var 5.20 utan snarare 5.10 eller så. Helt ok för min del…även fast det var tungt så hade jag inte en tanke på att släppa, det fanns verkligen inte i min sinnesvärld, inte ikväll!!!

Väl över bron så var det “vila” i form av plankan, vi fick stå i plankan och alternerande lyfta vänster och höger ben mot armbågen. Det här höll på i någon minut och därefter var det dags att börja löpa igen, starta nästa kilometer. Den här vändan kändes enklare, det var medvind och lite mer nerför än uppför så åt det här hållet gick det ännu snabbare.

Efter varje kilometer som jag sprang när jag direkt efter var helt slut, verkligen tagit ut mig så infann sig samtidigt en enorm lyckokänsla. Varje kilometer kändes som en seger och jag njöt verkligen av segerns sötma.

Så fortsatte vi, sprang en kilometer, ner på marken för styrkeövning, olika former av plankan varje gång i någon minut och därefter satt vi iväg igen för nästa kilometer. Jag hade totalt fokus på uppgiften, springa springa springa och helst öka sista 200. Jag höll hela vägen, ända in i kaklet!!!

Passet var såå jäkla kul !! Jag ÄLSKAR intervaller med underbara löparkompisar på Årstabron!!! Tack alla goa Linneaiter!!!

Så här blev mina intervaller.

Beskrivning Sträcka (km) Tempo Puls
Uppvärmning 3.28 5.59 140 (164)
Intervall 1 1,02 5.17 157 (164)
Intervall 2 1,02 4.55 157 (167)
Intervall 3 1,02 5.12 164 (170)
Intervall 4 1,02 4.34 163 (171)
Intervall 5 1,02 5.05 163 (171)
Intervall 6 1,02 4.33 165 (172)
Nedvarvning 1 7,18 135 (148)

söndag, november 22

Träning vecka 47

Ännu en bra träningsvecka, på helgen lyckades jag klämma in inte mindre än två långpass vilket känns helt i linje med min planering.
Måndag Klättring Klättring på Karbin, gick bra, körde mycket 5c.
Tisdag Löpekonomi Lunchpass i Hagaparken. Kändes tungt idag men det gick ändå ganska fort ändå. 9.7 km
Onsdag Vila Vilade inför lakattestet imorgon
Torsdag Laktattest
Laktattest hos Skogen, de indikationer jag fick var väldigt positiva men jag har inte fått siffrorna ännu, Ska till Skogen på måndag för att diskutera träningsupplägg.
Fredag Vila
Lördag Långpass Genomfört, 24km långpass med Staffan och Peter, mycket terräng, precis vad jag behöver
Söndag Långpass inkl. TSM träning Backpass med TSM. Förlängde passet till 20km med Marie och Roger. Kändes tungt men det gick :-)

Totalt vecka 44 (löpning)

Sträcka Tid Snittempo
59,79 km 6h 49min 6.50 min/km

Back to Back pass

En helg med två bra och roliga långpass. Jag tror att de här back-to-back passen är oerhört nyttiga så det har blivit några nu under hösten.

Lördag

Långpass i Hellas-skogarna i fantastiskt höstväder. Runt tio grader varmt och strålande solsken, bästa tänkbara. Dessutom fick jag idag sällskap av både Peter N och Staffan R, hur bra var inte det!!

P1020239Vi startade vi Hammarbyhöjden och snirklade oss förbi Hammarbybacken och via golfbanorna i Björkhagen och vidare till Hellas milspår och tillbaka. Trots att snittet till slut hamnade runt 7-minuters tempo så gick passet bitvis riktigt fort. Det kändes i kroppen samtidigt som det var så himla skönt att känna att kroppen fixar det. Jag nämnde vid ett tillfälle en bit in i passet att “vi får nog lov att sänka tempot om jag ska orka” varvid Staffan svarade “du orkar”, inte mer än så. Och jag orkade riktigt bra!! Kändes så skönt med det korta svaret, han tvivlade inte ett ögonblick på att jag skulle orka hålla uppe tempot genom passet. Jag blev glad av det!

24 km blev det till sist i 7.00 tempo. Not bad, förra helgen sprang jag själv ungefär lika långt och hade nästan 8.00 tempo!

Söndag

Träning med TSM stod på schemat idag, backträning. Det var tunga ben som kutade runt i Lill-Jansskogen och södra Djurgården idag. Jag, Marie och Roger hade dessutom bestämt att vi skulle förlänga passet idag till ett långpass. Vi hade inte bestämt hur långt vi skulle springa och vart innan utan vi tog en kort diskussion på plats. Det blev en tur bort mot Gärdet och vidare maraton banan och lite tjejmilen banan. Det var supertrevligt och ett ständigt tjatter på en den ena en den andra, I like!!

Men det var grymt tungt, när vi hade sprungit runt 15-16 så var jag så stum i benen och funderade på vem som hade bytt ut mina fina starka ben mot de där stockarna som nu hängde längst ner. Vi tog några kortare promenader då och då för att jag skulle orka.

Slutligen så blev det ändå rätt ok, runt 7 minuters tempo även idag och dryga 20km.

torsdag, november 19

Nytt test

Var idag och gjorde ett nytt laktattest. På måndag ska jag tillbaka för att diskutera fram träningsupplägg. Får se vad det blir, kanske lite tuffare träning, kanske mer mängd. Får se vad Skogen funderar ut. Kan bara säga att det såg bra ut. Rapport kommer.

onsdag, november 18

Snabbdistans i sköna Hagaparken

Gjorde något så ovanligt som att ge mig ut på ett lunchpass idag. Det som är bra med att ge sig ut på ett lunchpass är att för det första att jag får springa i dagsljus och för det andra får springa på lite andra ställen än vanligt.

pADIDAS1-5657136_pattern_w345a Zonpass stod det på schemat, löpekonomi. Idag var inte tanken att öka löpekonomi-delen i zon3 utan jag bestämde att 30 minuter där fick räcka. Dagen till ära så tog jag på mig mina nya favoritskor, Adidas Adizero, helt underbara att springa i. När jag tar på mig dem så förstår jag vad de menar med “löpkänsla”, jag får en så jäkla speed på benen.

Passet kändes så där, när jag sprang så tyckte jag att först var det lätt att springa men fick inget flyt då jag fick problem med kontakt till pulsbandet och krånglade med det. När det sedan var dags för själva fartbiten så tyckte jag mest att det kändes tungt. Blev supertrött och fick gå lite då och då. Men men så är det väl. vissa dagar flyger man andra skulle man behöva rullator:-).

It goes up and it goes down!

Så här blev passet:

Pulszon Tid Tempo Puls
1 <130>10 min 6.06 133 (165)
2 130 – 150 10 5.55 148 (156)
3 > 150 30 5.42 163 (171)
Nedvarvning 7.40 6.24 156 (169)
Totalt 58 5.59 154 (171)

Imorgon ska jag till Skogen för ett nytt laktattest. Ska bli oerhört spännande. Mer om det i ett senare inlägg.

måndag, november 16

Sammanfattning av vecka 45 och 46

Det här är två veckor med både mycket och lite träning, bland annat så det blev det ju väldigt många mil i Ulricehamn och veckan efter blev lite av en mellanvecka med mycket vila och massor med jobb.
Vecka 45
Måndag Klättring Två timmars klättring på Karbin
Tisdag Långa intervaller Långa kuperade intervaller i Tanto med IF Linnéa. Intervallerna var mellan 800 och 1600 meter.
10.43km 6.49min/km
Onsdag
Torsdag
Fredag
Vila Vila inför helgens bravader
Lördag Långpass
KUL-helg
Åsundenleden i Ulricehamn, ett härligt långpass i fantastisk miljö. Näst längsta jag sprungit. Hornstull-Järna är det längsta och som god trea ligger Stockholm Marathon.
47,3 km
Söndag Långpass nr2 Sjuhäradsleden mellan Dalsjöfors och Ulricehamn
36.45 km
Vecka 46
Måndag Klättring Klättring på Karbin, blev en kortare session idag.
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Vila och massor med jobb Behövlig vila efter nästan nio mil under helgen.
Fredag Distanspass fri fart Sprang Årstaviken runt i mörkret.
10.08km 6.09 min/km
Lördag Långpass i Hellas Ett superhärligt långpass i Hellas, sprang helt på känsla och bara mös i terrängen.
20,07 km 7.59 min/km
Söndag Poseträning Pose-klinik med Markus Stålbom ute på Bosön.

Totaler (löpning)

Vecka Sträcka Tid Snittempo
45 93km 11.47 tim 7,36 min/km
46 30km 3.40 tim 7.19 min/km

lördag, november 14

Löpning x 2

Nu var det ett tag sedan jag bloggade. Både för att jag inte har tränat så mycket i veckan men också för att jag har haft väldigt lite tid. Livet kom emellan den här veckan.

Förutom ett väldigt kort klätterpass i måndags så har det blivit två löppass hittills i veckan.

Fredag kväll

Efter jobbet i fredags så kände jag att nä, va f-n nu var det länge sen benen fick röra på sig ordentligt. Så när jag kom hem på eftermiddagen så bestämde jag mig för att köra ett kortare pass i alla fall. Jag tänkte att Årstaviken runt var länge sen så det bestämde jag mig för att köra på, den är ju också lite kuperad så det skulle bli perfekt. Det var första gången som jag körde Årstaviken runt själv i mörker, först var jag lite tveksam. Anledningen till min tveksamhet mot Årstaviken är att jag är lite mörkrädd. Mörkrädd och också rädd för att möta konstiga människor med onda avsikter nere på Årstasidan av rundan. Det är inte så himla mycket folk där så.. ja, ni fattar. Sen bestämde jag mig att fasiken, det kommer att vara mörkt i flera månader jag kan inte böja mig för det. Jag bet ihop och kutade rakt in i mörkret. Ja, nu är det ju så att det faktiskt finns lite belysning där så helt mörkt är det ju inte, men tillräckligt för att sätta griller i huvudet på mig. Det gick bra idag, lite olustkänslor hade jag allt men inte så att jag struntade i det. Jag måste utmana min mörkrädsla lite mer och lite oftare.

Hur hanterar ni det här med att springa i mörkret?

Lördag

download Idag blev det ett härligt långpass på två mil, kors och tvärs i Hellasskogen så himla roligt med terränglöpning!! Skönt för kroppen att springa på mjukare underlag. Jag sprang hemifrån den vanliga rundan bort förbi Hammarbybacken och småvägarna ner mot starten av Sörmlandsleden. Väl där så fortsatte jag Sörmlandsleden neråt tills jag träffade på spåren som går i Hellas då vek jag av och tänkte att jag skulle köra milspåret. Tappade dock bort spåret och fortsatte på den gula slingan (6km slingan) vidare ner mot Hellas. Väl där så tog jag en teknisk paus och sprang sen tillbaka den gula slingan och hittade en annan genväg tillbaka till golfbanan vid Björkhagen. Väl där så tråcklade jag mig tillbaka hemåt. Jag börjar hitta riktigt bra i Hellasskogarna nu och det finna miljarder av roliga spår man kan springa.

Hör av er om ni är sugna på att springa i skogarna runt Hellas så hakar jag gärna på , kan nog snart guida runt i de flesta spåren där nere.

söndag, november 8

KUL - Ulricehamn

I helgen var det så dags för ultra-helgen KUL som anordnas av Kommittén för Ultradistanslöpning. Helgen innehöll förutom en massa härlig löpning också socialt umgänge med de drygt 40 ultramänniskor som var där och en riktigt intressant föreläsning av Mattias Bramstång.

Fredag eftermiddag tillbringade vi, Torkel, Annika och jag med att ta oss från Stockholm 40 mil ner till Ulricehamn. Var där nere i god tid för den gemensamma middagen. Delade rum med en ur-cool äldre kvinna som sprungit en rad ultralopp bland annat både TEC och Swiss Alpine, det imponerar på mig, kvinnan är +60 och jag har inte en chans mot henne.

Under middagen fick vi lite information om vad som skulle hända under helgen, vilka sträckor som skulle avverkas och även att gruppen skulle delas upp i tre olika tempo-grupper, 6.00, 6.30 och 7.00-tempo. Jag bestämde mig direkt att 7.00-tempo tillsammans med Cecilia skulle bli perfekt.

Det var så bra ordnat så att Staffan som har haft huvudansvaret för helgen (tillsammans med Bernt) skulle köra en följebil under både lördagen och söndagen. Där kunde man packa in extrakläder, mat eller vad man nu kunde tänkas behöva. Sen hade vi ett par platser både lördag och söndag där han skulle möta upp.

20091107-P1020136Lördagens sträcka skulle bli runt 50 km var det sagt från början. Men redan vid första vätskekontrollen så insåg vi att det inte riktigt stämde, sträckan skulle bli längre.

Det regnade när vi startade, regnade till och med rätt mycket ett tag där på morgonen. Efter en snabb gruppbild så sprang vi iväg bort mot Åsundenleden vilken var dagens uppgift. Åsundenleden går runt Åsundensjön som ligger söder om Ulricehamn. Vi sprang tillsammans hela gruppen bort till starten i rätt högt tempo, runt 5.30-6.00 –tempo, då var jag riktigt orolig och hade nästan tankar på att lämna WO, redan där.

20091107-P1020147 20091107-P1020167

20091107-P1020163 Sen började en härligt tur, den gick över varierande lanskap, väldigt kuperat, på små stigar, skogsvägar, grusvägar och bitar på asfalterade och oasfalterade banvallar. Genom små byar, stigar nere vid sjön, förbi gårdar, hagar och ängar. Det var fantastiskt vackert och vi njöt i fulla drag av att få möjligheten att springa just där. Lite senare på dagen så sprack även molntäcket upp och solen kikade fram vilket ytterligare förhöjde upplevelsen. Det var en klart tuffare löpning än Hornstull-Järna vilket är det närmsta den här typen av lopp jag tidigare sprungit. Vid HJ så stannade vi mycket oftare och hade mycket längre pauser. Här stannade 5-10 minuter vid vätskekontrollen och däremellan bara kortare stopp om någon hade behov ut i skogen eller vi behövde kolla lite på kartan. Förutom dessa korta stopp så var det löpning och ibland snabb gång hela tiden.

20091107-P1020175 Vid dryga 30km så stannade vi också ett kort stund för att proviantera vid en ICA, den Lions, som jag köpte och käkade där var riktigt god!! Gav bra energi. Därefter kutade vi vidare, nu gick det norrut igen tillbaka upp mot Ulricehamn fast nu på den östra sidan av Åsunden-sjön. Nu började jag bli riktigt trött och såg fram mot nästa stopp då vi skulle träffa på följebilen. Den träffade vi på vid 40km. Bästa bästa Staffan hade med sig termosar med varm glögg och pepparkakor, gissa om det smakade gott!!!! Där fick vi också information om att om man skulle följa den riktiga Åsunden-leden så skulle det då vara drygt 16km kvar. Jag kände mig inte helt säker på att jag skulle klara det, kände mig här väldigt sliten.

20091107-P1020191 Det skulle gå att korta ner sträckan tillbaka med nästan en mil om man istället för den riktiga leden följde den asfalterade gamla banvallen som gick utefter sjön. Efter en snabb överläggning med mig själv så bestämde jag mig för att ta den istället. Det innebar då runt 7km kvar vilket kändes mycket mer rimligt. Jag hade tur och fick sällskap av Annika och Peter N från min grupp och Mia, Lars-Erik och Oskar från den snabbare gruppen, som också kände att det räckte.

Väl tillbaka i Ulricehamn blev det ett stopp på ICA för att inhandla lite smått o gott. Blåbär bland annat som var ljuvligt goda och som tog slut redan på vägen hem. Och så förstås en 3.5 som avnjöts i bastun hemma sen, den ölen och den varma bastun var som balsam för både kropp och själ!! lovely!!

Efter middagen var det dags för en föreläsning av Mattias Bramstång som i somras sprang TransEuropean Footrace. Ett lopp som gick från södra Italien ända upp till nordkap (tror jag det var). Runt 4500 km på tio veckor. Drygt 7 mil om dagen varje dag!!! Imponerande eller helgalet, välj själv.

Därefter var det bara att hoppa i säng för att dagen efter gå upp halv sju, äta frukost klockan sju, för att hinna gå iväg till bussen som skulle ta oss söderut mot Borås kvart i åtta på morgonen.

På morgonen när jag klev upp så kände jag mig väl inte så där supertaggad. Stel i kroppen, trötta ben och faktiskt fortfarande riktigt trött trots att jag släckte lampan redan runt nio kvällen innan. Barbro som jag delade rum med erbjöd mig ormsalva som skulle vara skönt för trötta muskler, det tillsammans med en Ipren och lite frukost fick mig på rätt köl igen.

Jag kände att dagen skulle bli intressant… Har aldrig tidigare sprungit så långt och sedan haft planen på att spinga nästan lika långt dagen efter. Det här insåg jag skulle bli en ny upplevelse.

20091108-P1020212 Dagens mål var för min del att åka med bussen, inte hela vägen ner till Borås, utan hoppa av den i Dalsjöfors tillsammans med en hel del andra för att på så vis korta av sträckan. De som for ner till Borås skulle springa runt 50km den här dagen, och vi som hoppade av tidigare skulle få ihop runt 36k. Tänkte att det nog skulle räcka mer än väl.

Vi började med att jogga iväg i skapligt lugnt tempo tillsammans med den lite snabbare gruppen till dess att vi skulle svänga in mot skogen. Där lämnade den snabba gruppen oss övriga nio i den mer makliga gruppen. Leden vi skulle springa idag var Sjuhäradsleden. Den här leden tyckte jag ännu bättre om än gårdagens, det var så fantastisk vacker natur och många av skogsvägarna vi sprang på var trollska. Även idag hade vi följebil som skulle komma och träffa på oss vid ett par tillfällen och serva med vatten och liknande.

20091108-P1020214 1km kvar till Mont Blanc :-)

Jag kände mig ganska trött och tung under nästan hela passet idag. Som tur var, var det sådana underbara väg att springa så jag glömde bort det då och då. Det var tur att vi hade följebil för det var nog det som gjorde att jag tog mig runt hela sträckan den här dagen. Jag hade hela tiden möjlighet att hoppa av om det blev för tungt och ont och djävligt. Första stoppet var redan efter 11km och då kände jag att nix, en bit till ska jag allt med, tyckte att det fanns lite krafter kvar och så länge det fanns det så ville jag verkligen fortsätta. Nästa gång bilen skulle komma var vid dryga två milen alltså bara en mil kvar då och en mil tänkte jag, det fixar man ju alltid så jag bet ihop den milen. också. När vi träffade på dem vid dryga två mil så fick vi det härliga meddelandet om att de skulle möta upp oss en gång till. Ok, en gång till tänkte jag,då kör jag till dess och känner hur det känns då.

När vi mötte upp dem nästa gång så tittade Mia på mig som körde ena bilen och frågade, “har du fått nog nu”… finns bara ett svar på en sån fråga. Nio kilometer kvar till mål och tillstymmelse till krafter kvar så hoppar man inte av. Vad som också gjorde att jag orkade fortsätta var att en tjej i gruppen hade ont i ett knä så hon och hennes pojkvän tog det lugnt och jag visste att jag hade dem bakom mig. Då vågade jag släppa snabbfotingarna i min grupp framför och köra mer i mitt eget tempo vilket gjorde att jag orkade trava på. Det gick inte fort vid det här laget men det gick framåt och det räckte för mig. Här skulle byggas pannben. Och hem tog jag mig, ända in i kaklet!!!!

Vilken superhelg det har varit, jag har på två dagar sprungit två maraton, nu känns helt plötsligt TEC mycket mer möjligt. Att ge sig ut och springa dagen efter ett femmilspass och inse att det faktiskt går att komma igång och få fart på en trött och stel kropp och att det går att springa fast man är så himla trött, det har gett mig massor med tillit till mig själv och min förmåga.

Förutom löpningen så har jag träffat en massa härliga människor, många som jag har känt lite sen tidigare men många nya och många fördjupad kontakter. Ser fram mot ett härligt ultraår!

torsdag, november 5

I helgen blir det KUL

afraid Jag ska till Ulricehamn i helgen för att avverka nio mil tillsammans med en massa Ultravänner. Det känns fantastiskt kul och helt vansinnigt. Jag har ingen aning om hur kroppen är och vad den har lust med, jag hoppas bara att vi kommer överens i helgen och drar mot samma mål.

Önska mig gärna lycka till, för det kommer jag säkert att behöva.

tisdag, november 3

Ordning på maten

Jag har ett stort problem. I och med att jag tränar så pass mycket och jag vet att det kommer att bli mycket mer framöver, så inser jag att jag måste göra något, och nu har jag gjort det.

Vad är då mitt problem! Jo det är att jag har så jäkla svårt att få till det här med matlagningen, jag har ingen fantasi varken när jag travar runt i affären eller när jag tittar i skafferiet hemma. När jag väl går i affären är det totalt stiltje i tankeverksamheten och jag plockar på mig matvaror utan någon tanke på vad jag ska göra med dem. Det enda som jag är riktigt bra på är frukost, där behöver jag inte göra någon ändring. När jag väl är hemma och kikar i recept så har jag aldrig de ingredienser som krävs och jag lägger ner.

matkasse Vad har jag då gjort, jo jag har skickat in en beställning på att få hem matvaror med recept var fjortonde dag. Jag har börjat prenumerera på Linas matkasse med början nu på måndag. Att jag valde just den berodde på att när jag kikade i exempelrecepten så såg jag att det var MASSOR med grönsaker och så är recepten hopsatta av en dietist. Dessutom så har jag hört en del gott om just det här företaget och en kollega till mig prenumererar också på den här matkassen. På måndag får jag hem min första matkasse, berättar mer då.

Tips, om man gillar det här med mat så har min Ultra syster Fredrika en helt fantastiskt bra blogg om raw-food. Hon kör tre fokus veckor med fokus på just raw-food. Kika in på den vetja!

Jourhavande klätterkompis

är en av alla de aktiviteter som vi har inom vår friluftsalpina verksamhet i friluftsfrämjandets regi. Andra aktiviteter är öppna klättringar i stort sett varje helg under hela sommarhalvåret, klätterresor både inom och utom Sverige. Skidresor, isklätterevent och mycket mer.

Jag är engagerad som ledare inom denna verksamhet. Det är fantastisk kul och man träffar massor med trevliga människor som älskar att vara ute i naturen på ett eller annat sätt. Läs mer om vår verksamhet på vår hemsida, Bergsidan.

Inom denna verksamhet har vi också under vinterhalvåret en inomhusverksamhet som vi kallar Jourhavande Klätterkompis. Igår var det premiär för säsongen och jag tillsammans med två andra ledare var på Karbin för att hålla i det hela. För min del är det förutom att det är en ideell verksamhet även en egoistisk handling. För att hålla i den här delen av verksamheten “tvingar” mig till regelbundenhet i klättringen, vilket jag verkligen vill ha och så får jag ju tillfälla att socialisera lite.. bra bra:).

söndag, november 1

Träning vecka 44

Den här veckan är den vecka som jag är mest nöjd med under hela min löparkarriär. Passen har flutit på så himla bra, jag börjar få både fart och uthållighet i kroppen och en skön känsla när jag springer.
Måndag Vila Genomfört ;-), det här var enkelt
Tisdag Löpekonomi Genomfört. Sprang runt södermalm, det blev hela 13km varav 30minuter löpekonomi i ett tempo på 5.34. Kändes väldigt bra. 
Onsdag Träning på Djurgården Ingen träning på Djurgården, sprang 3-minuters intervaller i 5.00-tempo istället. Betyg?
-“Med beröm godkänt”
Torsdag Klättring
Genomfört. Klättrade med Marre o Catarina på Karbin, kunde kanske ha gått bättre…
Fredag Vattenlöpning Genomfört, 80 minuters vattenlöpning.
Lördag Långpass Genomfört, 23.4km långpass med Freddy på Djurgården.
Söndag Långpass inkl. TSM träning Genomfört delvis. Blev inget långpass, “bara” träning med TSM.

Totalt vecka 44

Sträcka Tid Snitttempo
52,24 km 5h 31min 6.20 min/km

TSM-träning i 4.00 Gruppen!!!!!

Jag vet inte riktigt om jag tar mig vatten över huvudet, på alla plan. Jag kanske börjar bli lite kaxig, mopsig och övermodig, undrar när bakslaget kommer...

Idag var det dags för träning med TSM. Eftersom jag just nu rider på min framgångsvåg vad beträffar löpningen så ställde jag mig helt kaxigt bland 4.00-löparna. Försökte att göra mig lite liten och osynlig så att ingen skulle märka att jag hade smugit mig in. Visslade lite lätt och kikade upp mot himlen. Jag tror ingen märkte att jag var där. 20091101-P1020134

Att springa i 4.00 gruppen innebär ju löpning i 6.00-tempo, ett tempo som jag har drömt våta drömmar om. "Tänk när jag kan jogga i 6.00-tempo och tycka det är ok”, har varit en återkommande tanke. Idag kändes det bra i stort sett hela tiden, det var bara på slutet när det var en riktigt lång seg uppförsbacke som pulsen skenade iväg och orken tröt lite, men inte så mycket att jag var tvungen att släppa gruppen. Tänk att jag nästan är vid mina drömmars mål!!

För övrigt så drömmer jag om den ena förkortningen efter den andra och kaxar mig och mopsar mig. Jag tänker och drömmer och pratar om Skövde, MS, TEC, SA, L2B, LU och SU. Ja, har jag inte fått lite storhetsvansinne så säg?

Profillänk på Facebook

Carina Boréns Facebook-profil