Åre

Torsdag
Den här helgen så tog vi, jag och 14 kollegor, oss till Åre. Det här blir andra året i rad som det är ett gäng från Precio som åker upp för att umågs, ha trevligt och åka massor med skidor. Vi for med tåget som gick från Stockholm halv tolv på torsdagskvällen för att vara framme i Åre fredag morgon och ge oss ut i backarna.

Fredag
Vi kom upp till Åre på morgonen runt halv nio och då var det bara att ge sig ut i backen, de som ville. De flesta av oss kom ut i alla fall någon tid på dagen. Själv så åkte jag i stort sett mellan 10 och 14.30 med någon timmes avbrott för lunch. Vädret i dag har varit väldigt blåsigt, enligt vad vi har hört så har det blåst omkring 35m/s uppe på Åreskutan, då gick vindmätaren sönder... Flera liftar har på grund av blåsten varit stängda. Skidåkningen har gått så där, i början av dagen var det rätt hårt och fruset, men ju längre på dagen det blev så blev det allt smörigare i backen. På eftermiddagen var det väldigt mjukt och uppkört, vilket gjorde att det blev rätt jobbigt att åka. Telisarna for lite som de ville i backen och vinden tag i så man knappt kunde andas bitvis.

Tyvärr så slutade inte dagens skidåkning bra för alla, lite skador blev det i samband med brädåkning och "snygga hopp i backe". Dagens skörd blev ett halvtrasigt korsband, en rejält stukad tumme och en "mosad" axel.

Efter skidåkningen tog vi oss till hotellet för att utnyttja spa och badanläggningen. Den visade sig vara helt fantastisk, det fanns verkligen det mesta. Vi badade bubbelpool, bastade ångbastu, traditionell bastu, ljusbastu med menthol, det fanns även en isbastu där temperaturen var runt -10 grader, kändes verkligen inte lockande så den hoppade jag över helt. Det fanns världens bästa benåterhämtning iform av en liten promenad man kunde gå, först 5m iskallt vatten sedan 5m varmt vatten, där kunde man promenera runt. Det skulle man ha hemma och gå i efter varje löppass, då skulle förmodligen inflammationer och annat elände hålla sig på avstånd.

Lördag
Vaknade och drog bort gardinerna från fönstret och möts av en klarblå himmel, helt fantastiskt väder. Efter en smaskig hotellfrukost så tog vi oss till liftarna. Skulle ha tagit bussen men Jonas orkade inte vänta så han vinkade till en taxi och vi tog taxi bort till WM8:an typ 500m...

Backarna var superfina på morgonen så det blev några riktigt fina åk, tror till och med att jag fick till ett par sjyssta telissvängar :-), ja något som påminde om telissvängar i alla fall. Idag så öppnade de även upp gondolliften som går till toppen Liften blåste ju sönder under gårdagens stormvindar, linorna hade blåst av eller så. Efter lunch då vi tänkte att vi skulle ta oss mot toppen så var underlaget så dåligt och mina ben så trötta efter allt snömos så jag och Maria tog oss då tillbaka till hotellet för att återigen utnyttja den fantastiska spa och bad anläggningen. Det blev ett par timmars bubblande och bastande även idag.

Kvällen så utmanade vi varandra i bowling före en gemensam middag på hotellet. Förra året så missade de vår middagsbokning så maten hade tydligen inte räckt till och det hade varit allmänt kaos. Så för säkerhetsskull så nämnde Daniel det när han gjorde årets bokning och verkligen poängterade att de hade slarvat bort vår bokning för att det inte skulle hända igen.
I år blev vi bortglömda igen...

Söndag
Idag hade jag bestämt mig för att skippa skidåkningen till förmån för ett rejält långpass istället. De flesta valde bort skidåkningen idag, både på grund av trötthet och att det idag blåste rätt rejält igen. De valde istället att njuta av spaavdelningen, promenera och shoppa. Det var riktigt bra reor där, 40-50% rabatt på en mängd kläder.

Min löpning då... nja har kanske känts bättre! Jag började med att springa bort mot Duved, hade kollat ut en bra rutt på Googlemap, en rutt som gick bort mot Duved, upp en sväng på Europavägen och runt sjön och bortåt, det skulle innebära att jag kunde vända efter ca 12 km för att få ihop mina 24.

Jag snörde på mig skorna och gav mig iväg och det var rätt tungt från start, men det oroade mig inte nämnvärt. Det kan vara så ibland att det är riktigt tungt från början men att man kommer in i lunken efter ett tag. Det var bara ett problem, det blåste så svinkallt så efter typ 3.5 så insåg jag mig besegrad, huvudet, halsen och öronen värkte i den kraftiga svinkalla motvinden. Jag vände helt enkelt och på tillbakavägen var det helt ljuvligt. Vinden i ryggen och solen som strålade, hade jag bara behövt springa åt det hållet så hade det varit bra. När jag kom tillbaka till hotellet så gick jag in och ställde mig på löpbandet och körde vidare. Jag orkade upp till strax över 13km sen dog jag. Hade absolut ingenting i benen att ge, telis-åkningen tog mer än jag trodde.

Avslutade med ytterligare en underbar spa-timme, med varm bastu... sååå skönt.Nu sitter jag på tåget på väg hem och funderar på att ta mig ett par vilodagar.