Jag ser i statistiken över min blogg att antalet läsare ökar stadigt. Jag tycker att det är fantastiskt roligt att så många väljer att gå in och läsa och finner intresse i mitt träningsliv. Jag hoppas verkligen att jag inspirerar er där ute på samma sätt som jag blir inspirerad av alla bloggar jag läser och alla kommenterar jag får här på bloggen. Men då väldigt många av er väljer att läsa men att inte kommentera så är jag oerhört nyfiken på vilka ni är! En del av er känner jag igen och har även träffat många gånger IRL. Men många av er är oskrivna blad för mig.
Men i ärlighetens namn, om jag vill veta vem du är så är det väl lite på sin plats att berätta vem jag är.
Det här är jag:
Född i Enköping, i Hummelsta närmare bestämt, den där “byhålan” mellan Enköping och Västerås där man kan köpa jättebilligt godis. Fast när jag föddes och växte upp där så kunde man inte göra det (det var en mekanisk verkstad där då), då var det mer “en sån, en sån, en sån – hur mycket har jag kvar?”- sättet att köpa smågodis på.
Jag föddes 1963 och har två systrar i livet. Hade också en tredje syster som tyvärr förolyckades tio år gammal. Jag har också sex underbara syskonbarn, en mamma som bor i Enköping och en pappa i Venezuela dit han seglade för ett antal år sedan och blev kvar. Vet inte när han ska segla tillbaka hem igen, tror inte han vet det riktigt själv.
Jag var extremt liten, jag och min tre år yngre syster var rätt jämnstora, och extremt busig, när jag var liten. Gjorde såna där “snälla” bus som att plundra grannens morotsland för att leka ubåtar med dem i deras dropptunna. Eller bada med en annan grannes tomater i deras lilla fågeldamm. Älskade att bygga kojor och klättra i träd och lekte mestadels med grabbar. Blev arg när jag fick fyra i syslöjd men bara trea i träslöjd, haha, jag som älskade att spika och hamra. Min bästa leksak var en liten låda som hette “Den lille elektrikern” och som jag fortfarande har kvar. Man kunde bygga små motorer och lära sig en massa andra spännande saker.
Älskar att köra saker, att styra och gasa, svänga och bromsa, hmm undrar vad jag fått det ifrån!! Jag gillar att köra bil, motorcykel, buss, lastbil, baklastare, traktor, cross, båt och förmodligen skulle jag älska att ratta en helikopter också. Detta har resulterat i att jag har rätt många bokstäver på mitt körkort och har under några år också arbetat som busschaufför både i Uppsala och här i Stockholm. Om jag inte i 30-årsåldern bestämde mig för att skola om mig så hade jag förmodligen jobbat kvar på ICA, där jag var i nästan sju år, eller så hade jag jobbat som chaufför på något vis. Men jag tog beslutet att börja plugga. Läste först ett år på civilekonomprogrammet, internationell ekonomi, men det kändes inte rätt så jag flyttade istället till Stockholm för att läsa till Civilingenjör inom datateknik på KTH och det är det jag jobbar med idag. Något som jag inte har ångrat, gillar verkligen mitt jobb som programmerare!!
![[-1000223.jpg]](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHmRSj2CIDGpveQ1IkcRO2AAwDV6aTw9om30SEn6Ilun2iemfo0icEV8_x5WTqHwynmX1zouivJ1aMWcZx_LIVNb8fU4wV3nadNfCjqE2SebTeXjCHR-vEzhL01pv37BiagpZAvvCBLhM/s1600/-1000223.jpg)
Hittade bergsklättringen 2004 och klättrade intensivt i några år. I stort sett alla helger och semestrar gick åt till klättringen. Jag älskar verkligen spänningen och äventyret som det för med sig. Klättrade så intensivt så att jag klättrade sönder mig, jag lyssnade helt enkelt inte på kroppen utan körde på under något år med mycket smärta, jag var ju osårbar!!
Men jag tycker om att vara ambitiös och när det inte fungerade med klättringen längre så började jag fundera på vad jag skulle ta tag i, medans jag funderade så hade jag börjat med lite morgonpromenader, bara för att liksom. Konditionsträning har jag aldrig någonsin hållit på med, ingen löpning, ingen friidrott, ingen lagsport, ingen ingenting liksom. Sen hittade jag nyckeln, en bok om pulsträning och på den vägen är det. I februari för fyra år sedan så började jag att jogga, intervaller. En minuts jogg, en minuts promenad och jag lovar, en minuts jogg var JOBBIGT!!! Veckan efter, hela två minuters jogg och så vidare. Följde slaviskt programmet och det resulterade i att jag sprang min första mil, Premiärmilen, i april 2007.
Det var jag, nu till min ursprungliga fråga!
Vem är du, skriv gärna några rader?
