En hel helg och nu gått utan ett endast blogginlägg. Fast jag HAR tränat, både ett långpass och en TSM-träning har det blivit i helgen och lite P90X. Men mest av allt har jag funderat. Funderat massor och diskuterat massor med bästa Marie, kring träning.
Två kloka tjejer har på senare tid skrivit mycket bra inlägg kring överträning. Men vad innefattas i överträning? Är överträning BARA att man tränar för mycket tills kroppen inte längre pallar med och man får en negativ trend i sina prestationer och resultat eller kan det vara något annat. Kan man vara övertränad rent mentalt eller kallas det något annat då? Är överträning detsamma som när man tappar sundheten i sin träning, när hjulet snurrar lite för fort och man börjar slarva med sitt näringsintag, eller kallas det något annat då? Är överträning när man hittar på saker för att kunna träna istället för att delta i sociala event, eller kallas det något annat då? Är överträning detsamma som att man bara fokuserar på träningen, när man inte tränar så planerar man träning, tänker träning, läser träning, skriver kring träning, eller kallas det något annat då?
När går man från att ha ett intresse för träning till att ha ett brinnande engagemang till att det blir fel, när passerar man gränsen? När börjar man tappa sig själv, tappa sin identitet och bli BARA sin träning?
Var är då jag i allt det här?
Jag har i sju veckor nu kört P90X- träning och det har allvarligt inkräktat på mitt liv. Jo, det är och har varit jätteroligt, det är fantastiskt bra träning, enormt varierande och stärker kroppen både muskulärt och rörlighetsmässigt. Jag känner mig verkligen mycket starkare. MEN jag kan inte följa ett program, eller föresten det är ju precis det jag kan, jag är fantastiskt duktig på att följa program, följer det minutiöst.
Men när jag någon gång missar ett pass så får jag antingen grymt dåligt samvete eller så ser jag till att köra “ifatt” det en annan dag. Samtidigt som P90X-satsningen så har det varit mycket på jobbet med tajta tidsramar vilket har tillfört ytterligare en stressnivå. P90X innebär ungefär 90 minuters träning om dagen, VARJE dag! Det innebär att jag många gånger har tränat fram till tio och halv elva på kvällarna för att jag kommit hem sent från jobbet. För ställa in… nono!! Vilket i sin tur har inneburit att jag inte orkat laga mat, så det har i bästa fall blivit någon macka eller så. I säng, självklart sent vilket är svårt att undvika, vilket i sin tur innebär försovning och ännu senare nästa kväll. Ibland har jag kommit i fas men oftast inte. I helgen var jag på väg att ställa in en träff med en kompis, som jag träffar typ två-tre gånger om året då hon inte bor i Stockholm. Dessutom försöker jag hålla mig uppdaterat på andras bloggar och skriva ett och annat inlägg själv också.
Idag börjar träningen inför Stockholm Marathon. Jag får inte ihop det!! Det är inte roligt!! Jag har dragit i handbromsen!!
Idag står det styrka och core i P90X programmet – jag vilar :)
Jag älskar ju min träning och vill ha roligt!! Alltså, tänk om tänk rätt!!
