Tröskelpass med Linnéa - 67 minuter!!!!!!

Idag var det dags för tröskelpass med Linnéa, jag kände mig stark när jag for iväg och tänkte att kanske, kanske kan det bli ett pers idag.

Det började som vanligt med en kortare gemensam uppvärmning, idag ner till vattnet i Tanto, där vi stannade en kort stund och Nisse informerade om rundan och vi delade upp oss i grupper efter tempo. Mia frågade mig om jag skulle springa med gruppen som skulle hålla 5.30 tempo men jag svarade jag nog kommer att hålla närmare 6.00 tempo. Jag hade tur och fick sällskap av en tjej som jag tyvärr missade namnet på som hade sprunget en mara för ett par veckor sedan och var lite sliten. Min klocka strejkade igen så jag  hade inte koll på tempot men vi höll oss en bit bakom 5.30-gruppen. Det kändes bra i typ en kilometer, sen började mina ben att strejka, de var såååå tunga, vaderna och låren kändes som två stockar, och hur lätt är det att springa med stockar nedanför rumpan, SKITSVÅRT!!! Efter ytterligare en halv kilometer fick jag släppa tjejen och ta ett lugnare tempo. Jag stannade och stretchade, höll ner tempot och joggade på blandat med gång. Men det ville inte kännas bättre. Ett antal gånger under rundan hade jag tankar på att ta bussen tillbaka istället, men jag gnetade på. När jag väl kom tillbaka till Tanto och stängde av klocka så hade det gått 67 minuter!!!! Helt sjukt sakta! 

Under rundan hade jag tänkt ut en del kommentarer som jag skulle svara då jag äntligen kom tillbaka till lokalen och någon frågade hur det gått "Första varvet var skittungt men under det andra hade jag fantastiskt flyt" och liknande. Men när jag väl kom tillbaka så var det inte många kvar, de hade sprungit klart, stretchat klart och stod för länge sen i duscharna... Kanske skvallrar lite om mitt resultat.

Det känns som om varje pass med Linnéa bara blir tyngre och tyngre, jag blir bara sämre för varje gång. Vet inte riktigt vad det beror på, jag vägrar tro att jag verkligen är så dålig. Jag vill då hellre tro att det kan bero på att jag de senaste två-tre veckorna har tränat mycket hårdare än jag gjort tidigare och att jag kanske helt enkelt är nertränad. Eller så är det bara en riktigt dålig ursäkt för att jag är usel på att bita ihop och kämpa på då det blir lite motigt. Idag till exempel när jag springer en mil på sämre tid än jag någonsin har gjort sedan jag sprang en mil för första gången den 1 april för två år sedan på premiärmilen.

Give me strength!!!

Tredje träningspasset på ett dygn

Det börjar likna rena träningslägret det här. Tuffa långa intervaller med Linnéa igår, tufft fystestpass med NMT imorse och så nu ikväll ett klätterpass med Ingela i Nacka. Kände mig lite ur form när jag skulle iväg, då var det skönt att mötas av det, som vanligt, sprudlande energiknippet Ingela. Då fick jag lite energi igen att faktiskt bita ihop och köra även lite överhängande femmor. Vi kämpade oss också över ett litet tak och kunde sen slå oss för bröstet och känna oss riktigt duktiga. Det går bra för oss nu (tycker vi), vi börjar bli starka, någon månad till inomhus och vi kommer att vara grymma på klipporna i sommar ;-).

Fystest á la NMT

Nu på morgonen så var det då dags för mitt första fystestpass med Nordic Military Training. Jag började med att ladda inför fystestet med intervaller igår kväll!!! Smart eller hur... 

Nu på morgonen så ställde jag klockan på 05.20 för att hinna äta lite lätt och ta mig till Zinken, packningen hade jag fixat redan igårkväll så det var bara att äta klä sig och ge sig iväg. Efter det mailet som gick ut från NMT igår angående vad man bör/ska äta inför ett morgonpass med NMT så bestod min frukost av en apelsin och en banan. Det stod nämligen i mailet att det är det bästa för kroppen, det tas snabbt upp av systemet så att man kan tillgodogöra sig näringen redan under passet. Annan mat tar längre tid och är bortkastat på tidiga morgonpass.

Jag var på plats vid Zinken i god tid typ 06.10 för att möta upp alla NMT:are. När jag kom dit var det TOMT. Inte en människa på plats!! Jag sprang med min packning (ska klättra ikväll så packningen var rätt rejäl), tillbaka in på Zinken, ingen där heller, det var verkligen skittomt. Tillbaka igen till dit jag trodde vi skulle ses då ser jag ett gäng som springer iväg typ 400 meter framför mig och inser att jag borde ha varit med där. Jag kutar efter och hittar dem till sist inne på en grusplan, med andan i halsen så kom jag fram och körde igång. Typ världens bästa upplägg för fystesten!!!

Det började med lite uppvärmning i form av jabbande mot varandra och därefter så skulle fystesten börja, vi sprang en uppvärmningsrunda först för att de skulle visa oss banan. Det var en kilometer som skulle tillryggaläggas EN kilometer, det är ju typ ingenting!!! Men jag tog slut redan på uppvärmningen och när vi väl skulle springa rundan så var jag redan helt färdig. Det började bra med lätt nedförslut, jag var bra med de övriga.. i ungefär 10 meter, sedan var jag distansierad av alla utom Kalle, han som höll i passet som "joggade" med mig längst bak. Sista 200 metrarna av kilometern var det uppförslut, då var jag helt sänkt. Kalle och en annan man (har tyvärr inte uppfattat hans namn) sprang med mig och peppade, höll en hand lätt i ryggen och verkligen "bar" mig uppför sista backen mot målet. 5.25 minuter tog rundan för mig.

Därefter delade vi upp oss två och två för nästa moment, klassiska armhävningar på, på tå självklart. Tjejen Maria som jag jobbad med var så grym, 77 armhävningar fick hon ihop på två minuter, helt sjukt mycket. Själv dog jag efter typ 20, finns nog en viss förbättringspotential där.

Nästa moment var statisk magövning, man skulle ligga på rygg med fötterna typ 10 cm ovanför marken, händerna korsade framför sig med händerna på axlarna och så skulle man lyfta skuldrorna från marken och ligga så så länge man orkade. 50 sekunder.... tja. no comment...

Momentet därefter var sprintintervaller, en sträcka på 20 meter mättes upp och däremellan skulle man springa fram och tillbaka så många gånger som man hann på 2 minuter, jag lyckades klämma in 18 stycken, vilket jag tycker är grymt bra, finns väl lite att jobba på där men inte lika mycket tror jag som i övriga övningar. Även här fick jag hjälp och pepping, hjälpisen som sprang med mig på kilometern, sprang bredvid mig även här på slutet och peppade. 

Det sista momentet var Burpies, det innebär att man står upp, böjer sig ner sätter händerna i marken, hoppar bak med fötterna, hoppar tillbaka och därefter gör ett upphopp med handklapp ovanför huvudet. Gav fruktansvärt mycket mjölksyra! Jag lyckades klämma in fantastiska 31 stycken.


Vi avslutade med lite jabbande och ålande mellan varandra.


Det var min första fystest, nu är det bara att jobba järnet inför nästa så att man förbättrar sig, mitt stora mål är att framför allt jobba med huvudet, att kämpa på även fast kroppen skriker i högan sky att den inte klarar mer. Det är min största utmaning.

Fantastiska människor på passet, allt från alla deltagare som peppade som bara den och framför allt till Kalle och mannen, som peppade och hjälpte och "bar" mig igenom hela passet.

"I'm gonna be strong!!!!!"

Sjukt jobbigt eller sjukt jobbigt!!!

Idag var det dags för lite intervaller med Linnéa, långa intervaller stod det på schemat. Tänkte att det blir väl som förra gången, en lång intervall (läs uppvärmning) till Årstabron och så enkilometersintervaller över bron och så en lugnt nedvarvning tillbaka...

NOT

Idag var det dags för en liten större utmaning, intervaller i obanad terräng!!! Ja, det vill säga intervaller i Rålis på ojämn underlag, "för att stärka benmuskler" sas det, och shit vad det stärktes!! Man kunde välja mellan tre olika sträckor en "kort" på 950 meter, en längre på runt 1200 och så en jäättelååång på 1400 meter.

Vi började med att springa en liten "testrunda" för att kolla banan, den rundan gick i samma tempo som mina intervaller senare gick i, så egentligen så kan man säga att jag gjorde en extra intervall. Då passet var slut hade jag fått ihop sex "korta" intervaller, det var minimum enligt Ken som höll i dagens träningspass. Dessa sex tillsammans med den första "testrundan" gjorde att jag fick ihop sju intervaller idag, det var tre fler än förra gången och på ett mycket tyngre underlag. Mitt stora problem med intervaller är att jag hittills inte lyckats hålla ihop dem, jag går alltid då och då under intervallerna för att jag blir så j-a skittrött! Men i det stora hela är jag skitnöjd med dagens pass!!!! Fast jag är fortfarande verkligen sämst i klubben!!, Det kan kännas lite jobbigt faktiskt, men men, någon måste ju hålla ställningarna där bak också :-).

Träningsplanering vecka 15

Måndag	Yoga
Tisdag	Långintervaller med IF Linnéa
Onsdag	Morgon: Nordic Military Training, fystest Kväll: Klättring på klätterverket Nacka
Torsdag	Tröskelpass med IF Linnéa
Fredag	Bra väder: Utomhusklättring på annan ort, troligtvis Tunaberg i Nyköping
Lördag	Bra väder: Utomhusklättring på annan ort, troligtvis Tunaberg i Nyköping Kväll: Lätt distan 6 km
Söndag	Långpass, 22km, med TSM

Och så blev vecka 14

Måndag	2 timmars klättring på klätterverket Nacka med Ingela
Tisdag	Backintervaller med IF Linnéa, 1 omgång med löpskolning + 5 tuffa backlöp i en 450 meters backe
Onsdag	Nordic Military Training, skitigt, skitroligt, skittufft, och nu är jag anmäld och klar till nästa bootcamp som börjar om drygt en vecka.
Torsdag	Lätt jogg plus styrkepass med IF Linnéa. Ännu ett tufft pass. Styrkepasset var av samma kaliber som militärträningen på onsdagen. Dvs bära kamrat, tåhäv med kamrat, skottkärra med kamrat mm. Min kamrat som fick släpa runt på mig var Catti, också ledare för TSM. Superkul!!!!
Fredag	Vila
Lördag	Ett härligt pass med utomhusklättring i Häggsta tillsammans med Mats, superkul!
Söndag	Långpass, 22km, med TSM och därpå ett pass klättring på Karbin med Ingela.

En dag fylld av träning

Så, då har jag lagt sista dagen på den här träningsveckan bakom mig, det har varit en vecka fyll med en massa nya roliga inslag, allt ifrån härlig utomhusklättring till tuffa backpass med Linnéa och militärträning med NMT. Hoppas att jag får hålla mig frisk, hel och stark så att det blir många fler veckor i den stilen. I like!!!

Idag blev det två härliga pass. Det såg inte så ljust ut i morse, regnet strilade ner, stor skillnad mot gårdagens fantastiska väder. Men när förläsningen väl var klart var det också uppehåll. Passet gick efter en ganska kuperad bana så det blev lite "gratis" backträning, i slutet var det en riktigt tuff motlöpa som utmanade benen riktigt ordentligt. Jag försökte att tänka som MarathonMia då jag kände att jäklar nu ger jag snart upp, jag testade mantrat "fan va snygg jag blir till sommaren", det funkade ;-), tänk att fåfänga går att använda även i löpningen...

Att lägga in ett klätterpass efter ett tufft långt löppass... Det kändes helt rätt när jag planerade det men när jag efter löppasset satt och åt Lasagne från igår så kände jag mig allt annat än taggad, riktigt sliten faktiskt. Men när jag väl var på Karbin och träffade en energisprudlande Ingela så kändes det faktiskt rätt bra. Klättringen var väl inte den bästa jag presterat men ett par timmars klättring i femma-registret blev det allt. Ett tydligt tecken på att jag förmodligen druckit på tok för lite under löppasset var att jag fick kramp/sendrag i benen så fort jag försökte att stämma... Jobbigt.

Måste börja ta hand om mig bättre, ta med energidryck på löppassen och dricka mycket redan från start så kanske även löppassen kommer att kännas lite lättare.

En gammal vän som från nu måste följa med på långpassen. Åtminstone på alla pass som närmar sig tvåtimmars gränsen

En underbar lördag

Vaknar och tittar ut och ser en fantastiskt blå himmel och inser att det är lördag och hela dagen är ledig. Kan det bli bättre! Jag och Mats bestämde oss för att snabbt klara av de där vardagliga sysslorna som att handla och så för att sedan kunna åka ut till Häggsta. Häggsta är en klippa som ligger söder om Stockholm vid Botvids kyrkogård.

Efter en snabb lunch gav vi oss iväg för årets första klättring utomhus. Väl i Häggsta möttes vi av våren, blåsipporna lös blå i backen och värmen var påtaglig. Många som var där klättrade i t-shirt och klippan var varm under händerna. Inte helt vanligt den här tiden på året. Det blev mysklättring på låga grader bara för att få känna på årets första klippa.

Väl hemma så tog vi varsin öl på balkongen till de sista solstrålarna som fortfarande värmde.
Helt enkelt en underbar lördag!

Bättre mat på bordet

Första mackan i mitt nya liv.

Vi har massage varannan vecka på jobbet till subventionerat pris. Idag hade jag bokat till mina trötta ben då de har fått slita hårt i veckan. Pratade lite med tjejen som masserade och berättade ungefär vad jag tränar och min plan framöver. Vi kom då in på området mat, vilket kanske inte är mitt starkaste kort, jag berättade att det ofta blir pasta och korv.
- "Korv ska du nog sluta med direkt om du ska träna så där mycket" sa hon. Men invände jag man behöver ju fett...
- "Inte den typen av fett! Du ska äta tyskt grovt bröd, kalkon, och keso och nötter och avocado, avocado är bra fett".

Jag vet, jag vet, det är ju ingen nyhet det här och jag har hört det och läst det förut. Men som sagt var nu kommer träningen att bli mycket tuffare. Militärträning två dagar i veckan, löpning med Linnéa två dagar i veckan, löpning med TSM två dagar i veckan och så klättringen och yogan och gymmet på det. Tja, jag får nog helt enkelt börja få in lite struktur i ätandet, jag har ju fått in det i träningen så det är väl bara att göra likadant med maten, planera och göra scheman.

Tufft, skitjobbigt men sååå kul!!

NMT - Nordic Military Training, säger inte det allt!!! Var på mitt första provapå-pass på NMT, det var något av en chockartad upplevelse på många sätt. Bruno som höll i träningen började med att säga att vi skulle ta det rätt lugnt, varpå han forsade iväg i ett galet tempo uppför en lerig slänt, vidare på en cykelväg mot målet som var en stor gräsmatta (läs leråker). Väl där så var nästa moment att vi skulle ställa oss i hunden, dvs yogaställningen hunden, med händer och fötter i marken och rumpan upp. Jag började med att se mig omkring för att se om man kunde hitta något ställe där det kanske fanns lite gräs kvar där jag kunde placera mina händer med de nya fina vita handskarna på. Det var bara att resignera och vika ner sig, det var lika lerigt överallt. Nästa steg var att den som stod längst ut skulle krypa/kräla/åla sig genom de övriga, då insåg jag att det här med leran var mitt minsta problem.
Träningen fortsatte sen på samma sätt, vi sprang med varandra på ryggen uppför hala branta slänter, gick skottkärra med varandra, brottades, vilan var att stå i plankan.

Men det gav mersmak, härligt att få ta ut sig så totalt!!!

Nu ska jag hem och smälta den här träningen och ta ett beslut om jag ska fortsätta med NMT, måste kolla lite kostnader och hur mycket tid jag kan lägga och så. Har ju lite annat som jag tränar också...

Undrar om det var så jobbigt för att jag har backträningen från igår i kroppen eller att jag helt enkelt är urdåligt tränad eller om det helt enkelt var ett jävligt tufft pass har jag ingen aning om. Men passet dränerade mig totalt på all energi.

Låååååång backe

När det stod "Backträning - lång backe" så såg jag framför mig den lätt sluttande backen som vi sprang med TSM i höstas. Vi provade då på alla olika träningstyper som kommer att förekomma på Szalkais program på Marathon.se. Jag tänkte att det nog kommer att bli jobbigt då backträning är en av de tuffare träningstyperna. 

Passet började i vanlig ordning, ja alltså samma som förra veckan :-), med en rejäl uppvärmning, 3 km i bra tempo, runt 6-minuters tempo blev det idag. Då var vi framme vid Münchenbacken där backpasset skulle genomföras. Jag kollade upp mot backen och tänkte, perfekt, den ska jag nog klara. Vi började med löpskolning, lite olika typer av stegkombinationer, hopp, sidostepp mm. När vi var uppe vid backkrönet, SÅ SVÄNGDE DE VÄNSTER, och fortsatte upp för ytterligare en backe, och efter ungefär lika lång väg som innan svängen så svängdes det igen till höger coh där lutade det på som mest. Då var vi uppe, backen var 450 meter, det tog mig typ 3 minuter att ta mig upp för backen i intervallerna. Enlig schemat på TSM skulle backen ta ca 40-70 sekunder, jag trodde att DET var en lång backe.

Fem gånger pressade jag mig uppför backen under ett sammelsurium av hejarop och pepping från de andra Linnéanerna, faktum är att jag nog inte hade orkat springa uppför backen en gångens, utan dessa fantastiska människor. Helt underbart!! Jag känner mig supernöjd med passet och så glad att jag har börjat träna med Linnéa, detta kommer att bli bra. Sååå bra träning!!!

Jag känner mig helt slut, var hemma runt nio och just nu förstår jag inte hur jag ska kunna genomföra träningen med NMT imorgon. Ja ja, det får jag ta tag i imorgon kväll, det måste helt enkelt gå.

Bra klätterpass

Då jag totalt hade missat att jag faktiskt också klättrar då och då och jag har bokat upp onsdagkvällen med NMT så blev det en liten ändring i planen för den här veckan. Som tur var kunde Ingela klättra redan ikväll så vi körde ett pass på klätterverket. Vi var jätteduktiga ikväll, starka som bara den så vi körde en hel del överhängande. Provade även att köra lite svårare leder, ja, i alla fall var vi upp på väggen på ett par lätta sexor och kände på greppen... Close enough :-). 

Träningsplanering vecka 14

Måndag	Klättring på klätterverket Nacka
Tisdag	Backintervaller med IF Linnéa
Onsdag	Nordic Military Training, prova på gång
Torsdag	Lätt jogg plus styrkepass med IF Linnéa
Fredag	Yogapass framför videon hemma, kan bli ett pass på gymmet också
Lördag	Vila, trot eller ej....
Söndag	Långpass, 22km, med TSM

Premiärmilen - not --> blev Långpass

Innan jag for hem idag var jag och hämtade upp min biljett till Premiärmilen imorgon. Jag har dock ännu inte bestämt mig för vad som är bäst, att springa milen fort eller att få in ett långpass under morgondagen. Jag tar beslutet imorgon. När jag kollar tillbaka i min löpardagbok så ser jag att jag bara har sprungit två långpass på de senaste fyra veckorna, och då det är långpassen som är de absolut viktigaste passen för en marathonlöpare så känns det som om jag borde prioritera dessa.

Hoppade över Premiärmilen till förmån för ett långpass. Långpasset förra veckan kändes så tungt så jag kände att jag behöver ett extra långpass. Dagens långpass kändes fantastiskt bra, höll igen de första 5-6 km för att därefter köra på känsla, vilket innebar att det blev ett riktigt bra tempo till sist. Känns som om träningseffekten från Portugal äntligen börjar komma. Idag kändes det till och med som om ett tempo strax över 6-minuter var lungt, har jag aldrig känt förut. Fantastiskt!!!! Sett i backspegeln den här veckan så är det faktiskt tre pass som har känts riktigt bra.

Första träningen med Linnéa

Igår kväll var mitt första träningspass med Linnea. Men det kommer med all säkerhet inte bli det sista. Det var full fart från början, med mina mått mätt, uppvärmning 3 km i 5.50 tempo. Jag springer normalt inte så fort ens på mina medelhårda distanser... 

Efter uppvärmningen var det dags för 1km- intervaller över årstabron. 1km meters intervaller över årstabron!!!!! Fatta hur jobbigt det är när det är kallt och blåsigt och man knappt ens kört den typen av intervaller förut. Det har i och för sig stått på schemat vid några tillfällen, men varje gång jag har försökt så har jag dött vid 400, gett upp och övergått till 200/300/400 metersintervaller beroende på hur långt jag orkat den specifika intervallen. Men några 1km -intervaller har det absolut inte blivit. 

Igår kväll var det som vanligt väldigt jobbigt, men vilken skillnad när man tränar med andra och man hör Mia och andra Linneaner skrika och heja på, då får man lite extra kraft. Jag orkade hela 4 intervaller varav den sista kändes bäst. 

IK Linnéa med alla dessa glada och positiva människor tror jag kommer bli mitt framgångsrecept för att klara min dröm att springa milen under 50 minuter. 

Så ni Linneaner som läser detta, jag kommer tillbaka!! 

Bergspasset

Idag sprang vi det omtalade bergspasset. Vi åkte buss på förmiddagen upp i bergen till ett litet fik där turerna utgick ifrån. Man kunde välja mellan att springa 8, 10 och 14 km. vissa sprang dubbelt, dvs minst 18km. Själv tog jag beslutet att eftersom jag har haft problem med benen så tog jag den kortaste rundan, och jag tror nog att jag sprang bland de lugnaste också. Vissa uppförslut var grymma, över 1km rakt uppåt, jag kände av mjölksyra i benen redan efter de första korta uppförsluten, förmodligen tog gårdagens tuffa program ut sin rätt. Nästa vecka kommer jag att ta det betydligt lugnare på onsdagen för att kanske till och med orka med 14km- rundan vilken ska vara den finaste naturupplevelsen man ska springa genom apelsinlundar och så. 

På kvällen var vi TSM:are ute och käkade en gemensam middag, riktigt trevligt. Jag satt mittemot legenden Kjell-Erik Ståhl, mannen som innehar svenska rekorden på marathondistansen. Det var stort! Han berättade en massa anekdoter från hans liv som löpare, hur intressant som helst. Man kan inte låta bli att imponeras och inspireras av honom. Och av alla andra fantastiska människor som är här nere, lite kul att det är så blandat både med åldrar och nivåer på idrottare. Här finns allt från en ultratjej som bara är 25 år och klarat 18 mil på en 24-timmars, en dam som är närmare 70 som i år ska springa sin 31:a stockholm marathon, Rune Larsson som har korsat USA löpandes utan hjälpmedel, och inte att glömma alla vanliga vardagsmotionärer som är här och kämpar. Och alla är så djäkla trevliga,öppna och sociala.

Jag tog med mig en massa filmer och böcker och så för att ha något att göra mellan passen, men har knappt hunnit med något i den vägen. Man bra umgås med alla trevliga människor all tid som man inte tränar. Det är första gången som jag är här men absolut inte den sista. Nästa år ska jag ta mig hit ungefär samma tidpunkt så att jag får möjlighet att springa en 5-mila med Rune, det är något i hästväg det. 

Man har helt enkelt andre referensramar här nere

Började dagen med ett skönt pass med yoga följt av en halv timme rätt tufft styrkepass för överkropp och bål. Därefter var jag mer än lovligt trött. Nu känner jag mig verkligen så där härligt trött i kroppen, nu blir det ingen mer träning förrän i eftermiddag. Jag tänkte då försöka mig på en lugn joggingrunda. Jag kör med den lättaste gruppen så vet jag att det kommer att bli lugnt. Jag tänkte även låna upp en Comprex i eftermiddag igen och köra en omgång till, kanske till och med två en på eftermiddagen och en senare ikväll. Ikväll blir det nämligen väldigt lugnt. Ingen föreläsning utan jag kommer nog ta mig upp på rummet direkt efter middagen och kanske se på en film och sedan släcka och sova tidigt.

Lånade en Compex från Runners store. Har kört en omgång nu i kväll och tänkte försöka att hinna med ett par gånger till under dagen imorgon innan den ska lämnas tillbaka imorgon kväll. Man får bara låna den under ett dygn. Kanske går att låna den igen senare i veckan. Det vore nog bra. Har känt mig rätt trött i kroppen efter förmiddagens pass så jag har tagit det lugnt under dagen. Tog en rejäl tupplur på eftermiddagen, hur skönt som helst.

Slutade träningsdagen med löpning i form av långa intervaller. Kändes riktigt bra, benet kändes av lite under den sista intervallen, men då joggade/promenerade jag hemmåt.

Det är helt sjukt. Jag tycker idag att jag har tagit det rätt lugnt, känns som en soft dag, och ändå har jag hunnit med TRE pass…. Man får lite andra referensramar när man är här det är helt klart. Det här med träningsläger i Portugal slår allt jag hade kunnat drömma om, jag stortrivs här nere och med säkerhet kommer det att bli fler träningsläger nästa vår.

Kollade på kvällen på en medhavd film, rätt skön avkoppling på en härlig dag. Såg dock bara halva filmen då det sista halvan vägrade att visa sig. Men då kom jag å andra sidan att sova lite tidigare
zzzzzzzzzzzzzzzzz

Funktionell träning

Började dagen med ett härligt yoga pass. De körde Aschtang yoga som var riktigt bra. Fick en massa bra tips som jag inte hade en aning om tidigare i och med att jag inte har gått på så mycket "riktig" yoga utan mest kört framför videon.

Därefter tog jag en lång och härlig frukost med en massa goda frukt och mackor.

Vädret är rätt trist, mulet och småregn, vi hade tänkt ta en cykeltur till Spanien men det slutade med att vi tog en promenad istället. Vi tog en promenad bort till byn Vila Real som ligger drygt fyra km härifrån. Det duggade lätt under hela turen men det var ändå väldigt skönt. Vi käkade en lunch där och så promenad tillbaka. 

Hann med att vila en halvtimme innan det var dags att ge sig ner och köra ett pass med funktionsträning utformad som cirkelträning, det var grymt kul och härligt jobbigt. Efter passet var det bara att ta sig upp på rummet, byta kläder till löpar(host host, stavgångs-) stassen och ge sig ut för 5km stavgång. Trodde aldrig jag skulle hamna med ett par stavar i nävarna, men då jag känner av benet fortfarande så tar jag det lite lugnt nu i början av veckan så kan jag stegra träningen i lagom dos till nästa vecka och förhoppnings vis köra mer full fart då. Lite trist med skadan då jag verkligen hade sett fram mot att få köra för fullt de här två veckorna och komma hem mer vältränad än någonsin. Men men än finns det tid.

Fick tips efter passet att man kan låna en Comprex maskin, det är en maskin som skickar in elpulser genom musklerna. Man sätter plattor två och två på de ställen som ska behandlas och så går korta strömstötar från den ena plattan genom muskeln och till den andra. Sen kan man öka och minska intensitet efter behov. Den ger en form av djupmassage som är svår att få till på annat sätt. Jag lånade upp en maskin på kvällen och körde en omgång på höger ben. Känns lite obehagligt till att börja med men efter ett tag så vande jag mig. Var nog lite feg med styrka på stötarna nu första gången, men tror ändå att det är väldigt bra. 

På kvällen var det föreläsning av killen som tidigare höll cirkelträningspasset och föreläsning handlade också mycket riktigt om funktionsträning. En kul förläsning med en massa inslag av "testa på er själv" praktiska exempel för att åskådliggöra nyttan och vikten med funktionsträning. Han ansåg att isolerade övningar i maskiner är väl kanske bra men det hjälper dåligt i vardagen och leder ofta till skador. Intressant o lärorikt.

Nu återstår bara en sak zzzzzzzzzzzzzzzzz

Första dagen, tidig uppstigning

Idag blev det riktigt tidig uppstigning, var uppe redan vid 4.00 imorse för att hinna ta mig till Arlanda via taxi och buss i tid. Incheckningen stängde strax efter sex och jag var där kvart i så det var perfekt, hann med att käka frukost också innan boarding.

Väl framme i Faro, där vi landade vid halv tio lokal tid, så bussades vi till hotellet, var där runt 11, satt bredvid en tjej, Selia, som var där med två kompisar. Då vi inte fick våra rum förrän efter tre så gav vi oss ut för att käka lunch. Käkade lunch med Selia och hennes kompisar , Katja och Marianne. 

Vädret är relativt soligt men blåsigt så ända in i bomben. Rätt ok temperatur, runt 15 grader men som sagt det blåser smådjävlar.

Rummet är bra, rätt stort och med en balkong i söderläge med utsikt över havet, precis som jag beställt.

Efter incheckning var det dags för dagens första och enda träningspass. En jogg/promenad/stavgångsvariant. Jag tänkte att , perfekt jag tar promenaden, men det verkade brinna inne så jag fann mig själv löpandes fast jag inte skulle, Det blev en kort runda på runt 5km med gång för min del den sista biten. Kändes lite i benet trots det lugna tempot och den korta sträckan. Innan passet så körde jag en massage/voltaren/liniment behandling. Det är bara det att det gör så j-a ont att massera, känns som om jag är rejält öm i musklerna på benen. Efter passet så körde jag varma/kalla duschar på benen och så mer voltaren. 

Efter en förvirrad middag så hade Anders Salkai föreläsning. Han berättade sin historia varför och hur hans löparkarriär har tagit olika vändningar. Intressant. Nu är det bara en sak kvar zzzzzzzzz. 

Långpass

Idag körde jag ett riktigt långpass, totalt blev det närmare 2 mil i sköna omgivningar. Tanken med de här långa passen är att köra lågpulsträning, dvs jag ska ha en puls som inte ska överstiga 135 slag/minut. Siffran har jag fått från allsköns beräkningar och från de tester som jag tidigare i höstas gjorde på lactlab. Där kom vi fram till att jag ska ha en puls på max 128 slag i lågpuls-intervallerna, men det har jag kommit fram till är alldeles hopplöst att hålla så jag har "rundat" upp siffran en aning till 135. Den siffran stämmer för övrigt mycket bättre ihop med det som står om man läser information kring Maffthone-träning. Kort och gott MAF. Idag var det alldeles hopplöst att hålla sig ens under 135, vet inte om det kan bero på styrketräningen jag gjorde igår som kanske har gjort mig lite mör i musklerna.

Idag spran jag runt årstaviken och sedan förbi Hammarby sjöstad, sickla strand och vidare bort mog Älta. Nästa framme vid Hällas tog jag av höger mot Björkhagen och sedan hemmåt. Jag var ute i nästa 2.5 timmar, då jag fick gå massor för att hålla pulsen.

Imorgon är det dags för första träningen med Team Stockholm Marathon TSM, det ska bli skitkul.

Mjölksyratest och första skadan

Efter att ha trappat upp träningen från ingenting till typ fyra mil i veckan på lite mindra än tre månader så var väl en skada rätt väntad. Hade vid det här laget också börjat surfa och läsa väldigt mycket om löpning och såg en blänkare någonstans att man kan göra ett mjölksyratest för att se i vilka pulsintervaller som man ska bedriva sin träning. Lät jättespännande tyckte jag och gav mig iväg ut till Täby för att göra en sådan. Det var på måndagen. På tisdagen drog jag sönder någon muskel i benet och skadan var ett faktum. Här kommer dagboken från den veckan.

Vecka 19, 7 maj - 13 maj

En bra och mycket dålig vecka. Måndagen så var jag ute i Täby och gjorde ett mjölksyratest, spännande som bara den. Nu har jag fått exakta intervall i vilka jag ska träna och även hur mycket i de olika intervallerna. Dessutom ska jag få hjälp med ett mer exakt program för att kunna toppa min form den 1 september. Ska bli oerhört intressant att se vad det kommer att ge.

Nu har jag tyvärr fått min första skada. Jag har haft ganska ont i vänster ben sedan i tisdags, så resten den här veckan har det blivit vila.

Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag	Lördag	Söndag
Vila	Backträning, gemensam träning Stadion	Vila	Lättdistans 7 km	Lättdistans 5 km + styrketräning	Vila	Lugnt långpass 11 km

Så här blev min träningsvecka

Dag	Träning	Sträcka (km)	Tempo(min/km)	Tid (min)	Puls (avg)
Måndag	Vila
Tisdag	Enligt ovan (1)	5	Varierande	63	Varierande
Onsdag	Vila
Torsdag	Utgår
Fredag	Utgår
Lördag	Vila
Söndag	Utgår
Totalt	1	5		63

Fick en rejäl sträckning i vänster lår/höft/knä, riktigt ont. Snudd på halt. Nu blir det vila. Annars då var det ett kul pass, väldigt bra att se hur ett backpass går till, perfekt, nu vet jag och kommer att kunna köra själv nästa gång.