Mot Portugal

Nu sitter jag här, väskan packad och funderar på om jag ska gå och lägga mig för att var pigg imorgon eller om jag ska stanna uppe och kolla på guldmatchen i curling.

Har kollat väderprognosen och det ser väl ut som om jag får lite av varje. Lite sol, åska och en och annan regnskur. Det blir till att få med sig både solglasögon och regnjacka. Det ska inte vara så jättevarmt runt 16-18 grader, fast å andra sidan det är ju inte en solsemester som jag ska iväg på. 16-18 grader är ju faktiskt en perfekt temperatur för löpning och det är ju det jag ska göra därnere.

 Så här vackert var det i mitten på mars förra året, det är den här synen jag hoppas på att möte när jag kommer ner.

Det ska bli fantastiskt skönt att komma ner och bara fokusera på träning under en hel vecka. Jag hoppas på att det blir minst ett par riktigt långa sköna löppass tillsammans med andra sköna ultralöpare.

Idag tycker jag att jag är lite bra!!

Jag har nu ikväll varit hos Sport Support Center och gjort ett nytt laktattest. Det är femte gången nu som jag gör dessa tester hos dem. Det har varit en spännande resa och dagens resultat är banne mig nästan så bra så ett pressmeddelande vore på sin plats. Nåja, kanske inte men ett blogginlägg i alla fall.

Den här gången är jag verkligen extra extra glad. Efter förra testen och efter diskussion med Christer så kom vi fram till att jag den här perioden skulle få ett ganska tufft program, ett tufft program med både myket mängd och en hel del kvalitetspass för att se hur min kropp skulle svara på den träningen. Min plan har den här perioden varit att verkligen försöka följa programmet så mycket som det bara har gått så länge kroppen har varit med och jag har lyckats rätt bra. Den här perioden har det samtidigt varit rätt tufft att köra på ute, vilket jag har gjort hela tiden, jag har bitit ihop och gett mig ut och sprungit i snöstormar och rejäl kyla, massor med snö och tung modd och nu idag har jag fått belöningen för mitt slit.

Vi började testet som tidigare med första intervallen på 9km/h och planen var att fortsätta upp mot 12km/h som förra gången. På vägen så sa Ida som vad den som utförde testet idag att det här ser bra ut, hon hade inte behövt säga det för det kändes så väldigt bra. När jag var på 12km/h intervallen så sa Ida att vi måste köra en till, dvs 13km/h. Det snabbaste jag någonsin sprungit på ett löpband, det kändes lite pirrigt när hon drog igång bandet och farten ökade. Men när bandet väl var uppe i det tempot så kändes det inte så farligt, det gick bra och det var inga som helst problem att hålla det tempot och jag var mindre trött på den här intervallen än vad jag var vid den sista intervallen vid förra laktattestet trots att den förra var långsammare.

När vi sen satte oss och kikade på siffrorna så var det ett riktigt halleluja moment!! Träningen har gett resultat, min kropp har svarat exakt det som önskades på periodens träningsprogram. Jag fick verkligen belöning på mitt slit ute i modden och jag gick därifrån med ett leende på läpparna.

Lite siffror förstås som den siffernörd jag är, förra laktattestets siffror inom parantes:

Tempo km/h (min/km)	Puls	Laktat Mmol
9 (6.40)	121 (139)	1 (0,9)
10 (6.00)	134 (149)	1,5 (1,5)
11 (5.27)	148 (160)	2,1 (2,6)
12 (5.00)	161 (171)	3,8 (4,7)
13  (4.37)	167	7,1

Vad man kan se här är att jag har höjt mitt tröskelvärde rejält. Tröskelvärdet är det värde där mjölksyran ligger strax under 4Mmol. På det här testet kan man se att jag lugnt ska kunna ligga och nöta på i längre intervaller och löpekonomi i 5.00 tempo, vilket inte alls var möjligt tidigare. Min puls har sjunkit dramatiskt vid respektive intervall jämfört med tidigare, vilket visar på mycket bättre form.

Det ska bli väldigt spännande att komma ner till Portugal och se hur det känns att köra på barmark. Det springa på det här underlaget mörkar tydligen formen en hel del.

Jag känner mig glad och stolt över mig själv och mina framsteg. Jag tycker till och med att jag är lite bra!! Det får man väl tycka?

Dagens issue: Laktattest

Idag är det dags för ett nästa test hos Skogen. Det ska bli väldigt spännande att se resultatet. Förutom den här sista veckan så har jag ju följt mitt schema rätt bra, tagit ut mig ordentligt på kvalitetspassen och försökt att köra långpassen så lugnt som möjligt. Uppdatering om resultatet kommer till kvällen. Nu ska jag ladda med bra mat under dagen så att förutsättningarna är de bästa under testet.

Håller mig på mattan

Helt perfekt till en ofrivillig frivillig vilovecka så dimper nya Runners World ner i brevlådan.

Jag har ju haft ont i mitt högerknä sedan i december och det har inte velat ge med sig. Nu i helgen började jag även få rejält ont i höger underben, både benhinnorna och en märklig smärta mitt på smalbenet gjorde sig till känna under långpasset i söndags.

Igår hade jag turen att få en tid hos min kompis Monika, som är en superduktig massör. Hon gav mina ben och rumpa en rejäl omgång. De flesta muskler var spända och hårda som stockar och massagen gjorde grymt ont!! Men ond massage är ju bra massage, det var verkligen behövligt och det känns att jag har blivit rejält mjukare.

På torsdag ska jag ju till Sport Support Center för en nästa laktattest. Men förutom det så har jag bestämt mig för att vila den här sista veckan innan Portugal. Jag behöver se till att få en rejäl återhämtning nu innan nästa vecka och tävlingssäsongen kör igång. Jag kommer att köra yoga, styrka och massor med stretch och massage men ingen löpning.

Med andra ord, den här veckan håller jag mig på (yoga)mattan.

Vecka 7 – Sammanfattning

Den här veckan har jag följt schemat skapligt. Fast jag har lyssnat på kroppen och i torsdags sa den “inte snabbdistans idag”, så då hoppade jag över det. I helgen har jag minskat ner båda passen på grund av att det varit så kallt. I det stora hela en bra vecka.

Dag	Beskrivning	Distans(km)	Tid (min)	Tempo (min/km)	Puls
Måndag	Vila
Tisdag	Intervaller 6*1000	11,03	73	6,36	157
Onsdag	Långpass	14,5	105	7,15	129
Torsdag	Vila
Fredag	Barfotalöpning (Aquasocks)	2,28	15	6,3	181
Lördag	Långpass, Lidingö	11,86	90	7,35	-
Söndag	TSM-Långpass	21,87	152	6,58	137
Totalt		61,54	435	7,04

Tre saker närmare Swiss Alpine

Den här veckan har fört mig närmare Swiss Alpine, då tänker jag inte bara på att antalet dagar fram till loppet har minskat med ett par, nu 159 kvar, utan andra händelser som kittlar tanken och drömmen än mer.

Två av sakerna är e-post som jag fått. Det första var från Swiss Alpine organisationen, med lite information kring loppet. Bland annat information om att det kommer att vara 200-300 personer, runt 20% av de startande, som kommer att starta klockan 06.00 på morgonen. Det är vi som beräknar hålla på mellan 11-14 timmar. Övriga snabbfotingar kommer att start klockan 08.00, vilket innebär att vi kommer att bli omsprungna av eliten.

Sen damp det ner ett trevligt mail från Kristina Paltén, inget speciellt men innehållet var Swiss relaterat. Jag brukar kika in på hennes sida då och då för att läsa om hennes upplevelse från loppet. Det är superpeppande och jag inser att förberedelser är a och o inför en sådan utmaning. Redan nu förbereder jag mig genom att läsa andras upplevelser, titta på banskisser och kartor, prata om och tänka på loppet.

Den sista saken som får mig att andas Swiss Alpine är gårdagens event ute på Lidingö. Det var en dag då jag fick möjlighet att höra lite om Runes historier om Swiss Alpine. Han har ju sprungit loppet 18 gånger och ska ner dit även nu i sommar, så hans erfarenhetsbank kring loppet är guld värt. Jag kan aldrig höra nog om det och hoppas att han vill dela med sig än mer under min vecka i Portugal.

Inspiration till tusen

Idag har det varit en riktig kvalitetsdag, från start till slut. Vaknade imorse och kollade på termometern, –13 grader, kollade ut genom fönstret, halv stormstyrka… den perfekta dagen för att frottera sig med ultrasjälar. 

Jag, Marie, Maria och Fredrika skulle ut till Rönneberga ute på Lidingö för ett löppass som LidingöUltra anordnat. Efter löppasset så var det lunch och därefter seminarium med Rune Larsson. Fatta vilken härlig lördag!!

Löpning i vit fluffig snö som var lätt att forcera och som bäddade in hela Lidingö i en vit skrud, sällskapet med ultravänner och Rune Larsson, en man som har så mycket klokhet i sig, gjorde turen minnesvärd. Stundtals var jag med i en och annan diskussion, stundtals var jag bara tyst och tog in andras diskussioner.

Efter en fantastisk god lunch var det dags för Rune Larsson att hålla sitt seminarium. Det var andra gången jag hörde ett seminarium av honom och det var precis lika roligt, underfundigt och lärorikt som förra gången. Klokhet som att ultra inte har ett dugg med kilometrar och distans att göra utan om känslan när man springer. Om man inte springer med glädje och gillar det man gör så kan man aldrig bli bra på det. Den insikten fick Rune att springa sin sista intervall i femtonårsåldern. Sen dess har han gått sin egen väg, utan tuffa kvalitetspass, träningsprogram och den “enda rätta kolhydratsladdningen – pasta”, och det har ju gått riktigt bra. Sen är det inte så att den linjen fungerar för alla men att se till att alltid ha glädjen i fokus, det borde fungera för alla!

 
Trio som har Swiss Alpine att se fram mot i sommar

Han, precis som jag, åker ju till Portugal om en vecka. Jag ser fram mot att vara där samtidigt som honom och hoppas på många härliga ultrapass där. Jag ska lyssna och lära och insupa all hans klokhet och ultrakunskap, jag ska gå som en skugga runt honom och se till att vara fulltankad av ultra när jag flyger hem igen från Portugal.

Vilodag = vila, nja…

Jag har gjort något som jag inte brukar, jag har tagit mig två vilodagar fast jag skulle ha tränat. Anledningen är att jag har haft så pass mycket känningar i knän, lår, rumpa och höft så jag bara ville testa att dra ner på löpningen rejält ett par dagar för att se om det ger med sig.

Vad gör man på en vilodag?? Ligger i soffan, käkar praliner och pillar navelludd? Nä, knappast!!

Mina två vilodagar har istället bestått av lite alternativträning. Gårdagen så tog jag det i och för sig väldigt lugnt, körde bara lite allmänstyrka på kvällen i form av core och överkroppsträning. Inte speciellt mycket men ändå sådan träning som jag verkligen behöver.

I morse hoppade jag raka vägen ur sängen och rätt upp på yoga-mattan, videon var laddad och det var bara att köra igång. Jag körde hela serien idag vilket innebär 75 minuters yoga. Jösses vad stel jag är!! Jag har kunnat göra en del övningar hyfsat tidigare men idag gick jag bet på varje del. Kom inte ner till marken, nådde inte fram till tårna, fick inte upp fötterna rakt upp vid skulderstående och baksida lår var som stela stockar!! Jag bara måste få till yogan lite oftare.

På kvällen gjorde jag något som var riktig roligt, jag tog för andra gången på mig mina Aquasocks och gav mig ut på en kort barfotarunda. Det var superkul, det var svårt att hålla ner tempot och det var svårt att lägga av vid dryga två kilometer. Det kändes riktigt bra, tycker inte att steget är så speciellt mycket annorlunda än när jag springer med vanliga joggingskor. Det stora vinsten och skillnaden är lättheten och markkontakten, där är det BIG difference!! Ren och skär glädje!

Äkta lågpulspass…

.. om det nu finns något man kan kalla det så var det nog ett sånt som jag genomförde idag.

Jag har haft lite ont i rumpmuskeln idag. Vet inte om det beror på att jag är sliten eller om jag helt enkelt har träningsvärk efter utmaningen som Träningsglädje startade. Utmaningen gick ut på att om man hade ätit en semla så skulle man göra 100 burpees. Då jag hade ätit en semla så var jag ju tvungen att göra dessa. Väldigt jobbigt var det, det kan jag lova!!

Hemma igen efter ett lugnt och skönt pass, som ni ser, knappt berörd.

Men till dagens pass. Då jag har haft rätt hög puls under många av passen jag sprungit under sista tiden så bestämde jag mig för att dagens pass skulle gå i de riktigt låga registren, mycket för att kolla att jag kan hålla mig där. Även den onda rumpan gjorde att jag verkligen ville ha ett riktigt lugnt återhämtningspass. Då det är onsdag idag så har det självklart snöat en del, det verkar det alltid göra på onsdagar…

Jag joggade iväg mycket lugnt och sansat och fortsatte med det under hela passet. Det var inga problem att hålla ner pulsen, jag försökte att hålla den strax över 130-strecket. I vissa småbackar så gick jag och drack för att se till att pulsen skulle fortsätta vara låg. Ett lugnt och skönt pass på nästan två timmar blev det ute i snöyran.

Sträcka:	14,50 km
Tid:	1:45
Tempo:	7.15 min/km
Puls:	129 (142)

Taggad till tusen för tusingar!

Tisdag idag, vilket innebär tusingar för min del, i alla fall till och med nästa vecka. Idag har jag sett fram mot dessa tusingar. Visualiserade och dagdrömde, såg mig själv springandes nere vid kajen med lätta steg och högt tempo. Såg fram mot att köra tuffa intervaller och sedan ta mig hem för att bänka mig framför TV:n och skidskytte.

Joggade sakta, för att få upp värmen i kroppen, ner mot Skanstull. Efter ett kort tekniskt stopp vid Eriksdalsbadet (vilket har räddat många löpturer:-), så fortsatte jag ner mot kajen där jag kör mina intervaller. Körde ett par rusher innan jag körde igång med intervallerna.

Underlaget var lite blandat, bitvis var det nästan barmark, bitvis modd och bitvis relativt hårt packad snö. Jag körde igång med intervallerna och de första två kändes riktigt bra, jag försökte att ha ett bra löpsteg och brydde mig egentligen inte om tempot, det fick liksom bli det det blir. Tredje intervallen var sjukt tung, jag orkade inte hålla i hela utan saktade av mitt i en liten stund för att sedan bita ihop och trycka på igen. De sista tre gick på ren vilja, bara att bita i, helt enkelt bara att utföra, slå bort tankar på att det är jobbigt och istället tänka på hur nöjd jag blir med mig själv om jag biter i och vad mycket det ger! Jag tyckte inte att jag hade superbra tempo men blev positivt överraskad då jag kom hem och laddade in träningen, kan inte låta bli att ge även er en jämförelse mellan mina tisdagspass. Nästa vecka vill jag orka hålla i alla intervaller.

Vecka	1:a	2:a	3:e	4:e	5:e	6:e	Anmärkning
3	5.37	5.31	5.46	5.52			Moddigt och tungt
4	5.11	5.17	5.25	5.31	5.32	5.27	Bra underlag
5	5.22	5.56	5.48	5.52	6.07	5.58	Bra underlag
6	5.15	5.09					Sliten, bara två intervaller
7	5.08	5.07	5.28	5.15	5.25	5.24	Varierande underlag.

Dagens pass

Sträcka:	11.03km
Tid:	01:13
Tempo:	6.36 min/km
Puls:	157 (203??)

Vecka 6

Ännu en vecka som jag är nöjd med. Bra mängd trots ett överhoppat pass och bra tempo på kvalitetspassen. Fått in lite mer styrka i form av rehab, core och armstyrka. Även den här veckan har det varit rätt moddigt i spåren vilket har gjort att det stundtals har varit väldigt tungt.

Dag	Beskrivning	Distans(km)	Tid (min)	Tempo (min/km)	Puls
Måndag	Vila (test av aquasocks)	1	6,12	6,12	-
Tisdag	Intervaller 2*1000	5,27	30,27	5,47	154 (176)
Onsdag	Långpass	17,09	108	6,19	143 (189)
Torsdag	Vila
Fredag	Löpekonomi Nedvarvning	6,39 1,31	35,44 9	5,36 6,51	156 (172) 149 (162)
Lördag	Långpass Inta Kungsholmen	19,02	133	6,59	155
Söndag	TSM-Långpass	25,46	175	6,52	151
Totalt		75,54	497	6,35

Idag erövrade jag Kungsholmen…

Eller rättare sagt, Marieberg och Fredhäll, det var de delarna som jag var med på. Ett jätteroligt initiativ av Mia tillsammans med Bernt. Tanken är att springa på alla gator på Kungsholmen, runt åtta mil räknade de ut att det skulle bli.

 På väg att inta Kungsholmen, redan här var jag rätt sliten…

Starten var redan halv nio på morgonen och för min del blev det på tok för tidigt. Jag hoppade istället på vid Fridhemsplans T-bana kvart i tio. När jag stod där och väntade kom hela gänget springande, runt 30 personer var det som hade tagit sig upp i ottan för att springa med från start.

Det var ett härligt gäng, förutom Mia, och Bernt så var det en hel del andra från IF Linnéa, Helena, Ingrid, Katrin, Micke i Aquasocks och Kalle plus en rad andra. Där var också bloggare jag inte träffat tidigare, Miranda, Miss Agda och Petra, jättekul att träffas IRL. Det blev en hel del diskussioner och man hörde ett evigt sorl och massor av skratt i leden. Energiboost till själen helt enkelt!!

Efter att alla hade gjort lite ärenden på Donkan så sprang vi iväg bort mot Västerbron och Marieberg som var det område som stod näst på tur. Jag tyckte det kändes som om det var ett rätt högt tempo, men när jag kollade på klockan och såg kilometertiderna så var det inte speciellt snabbt. Det kändes tungt och varje backe fick jag kämpa mig uppför, pulsen var allt annat än låg och fin. Två saker, nysnö = moddigt igen, snabbdistansen igår, både dessa sammantaget gjorde nog sitt till för att känslan av tunga ben infann sig.

 Här är hela gänget på väg tillbaka efter att ha sprungit in och vänt på en av alla dessa gator som skulle erövras.

När vi passerade Rålambshovsparken efter att ha klarat av Marieberg och Fredhäll så valde jag att springa hemåt. Jag hade då sprungit 13km och det var då någon halvmil hem. I det stora hela var det ett roligt men ett väldigt tungt pass för min del. I morgon är det dags för ännu ett långpass, då på hela tre timmar. Så nu ska jag bara vila!

Sträcka:	19,02km
Tid:	2:13
Tempo:	6.59min/km
Puls:	155 (221??)

Fredagsmys = snabbdistans

Igår ställde jag in snabbdistanspasset på grund av att jag helt enkelt inte kände mig i form. Dundrade in pannan i en trådback på morgonen och hade sen huvudvärk hela dagen. Om det berodde på knocken eller på att jag faktiskt var hängig vet jag inte. Jag gick och la mig tidigt, gick upp sent imorse vilket innebar dryga tio timmars sömn. Tänk att det funkar i stort sett alltid, i alla fall på mig. Jag ger mig den på att jag skulle kunna sova bort vilken influensa som helst nästan (…. ta i trä).

Ikväll stod det egentligen långpass på schemat men då jag kommer att köra långpass både imorgon, i form av erövra Kungsholmen och på söndag, i med TSM så valde jag att köra gårdagens missade löpekonomipass idag istället.

Taggad tog på mig lätta skor och kutade iväg, första kilometern är nedförslut så det går att ligga på med rätt bra tempo även på uppvärmningen. Det kändes bra i kroppen och jag höll ett bra tempo. Efter två kilometer kom de båda fruktade M:n Motvind och Modd, vilket gjord att det blev lite tyngre. Både den 3:e och 4:e kilometern var rätt kämpiga för att sedan lätta då underlaget blev nästan helt bart. Jag skulle springa i 30-40 minuter i bra tempo, det blev dryga 35 och jag är toknöjd.

Sträcka:	6.39km
Tid:	35:44
Tempo:	5.36 min/km
Puls:	156 (172)
Nedvarvning:	1.31km 9min

Långpanna med lite tempo

Ännu en kväll när jag inte hade lust att ge mig ut. Det är egentligen inte det att jag inte vill springa, det vill jag verkligen. Det jag kan känna mig lite trött på däremot är att dygnet bara rullar på och jag hinner inte med riktigt. Jobbar fram till sex, hem byta om, idag var det långpass så jag kom tillbaka från löpningen närmare halv nio. Stretcha, duscha, laga mat, äta och helt plötsligt så är klockan halv elva. Det kan jag känna är lite frustrerande.

Men!! Ändå, efter ett sånt härligt pass som jag hade ikväll så sitter jag nu ändå och känner mig väldigt nöjd. Jag sprang iväg och hann väl knappt utanför dörren egentligen förrän all olust var som bortblåst och jag bara kände lycka och tillfredsställelse med att få vara ute och springa. Sprang idag i mina lätta Adidas Adizero, skön löpkänsla i dom.

Steget var lätt, pulsen låg och tempot högt.

Sträcka:	17,09km
Tid:	01:48:01
Tempo:	6.19 min/km
Puls:	143 (189)

Antilusten som vände

Vet inte vad jag var på för humör idag men när jag kom hem så hade jag helt enkelt ingen lust att springa. Jag har haft ont i mitt högerknä hela dagen och kanske var det det som förtog lusten.

När jag kom hem så tog jag en Voltaren, brukar inte ta smärtstillande men jag var lite trött på att ha ont i knät. Avvaktade ett tag och tog sedan på mig träningskläderna. Tog beslutet att jag ville göra passet lite roligt så jag tog på mig mina Nike Free 5.0. Det är ett par supersköna lätta skor som är extremt mjuka och rörliga i alla led, vilket gör att de inte förhindrar fotens naturliga rörelser. Jag har bara sprungit i dem en gång tidigare och det var en kortis på löpband.

Jag gav mig ut och joggade ner mot den plats där jag brukar köra mina tusingar, vilket var det som stod på schemat idag. Väl ute så var det såååå skönt att springa, det gick fort, helt odubbat med lätta skor gjorde att jag flög ner mot Skanstull. På vägen ner kände jag av en rätt markant smärta i vänster vad men inget som hindrade mig från att springa. Väl nere på plats så började jag köra mina intervaller, och det kändes helt underbart, jag hade tempo idag men då jag hade känt av smärtor både här och där hela dagen så nöjde jag mig med två intervaller. Inte mycket men ibland måste man vara lite klok och lyssna på kroppen.

Jag joggade hem igen på lätta ben och är nöjd med passet ändå, det var ett skönt pass och jag hade tempo i kroppen, det var kul!

Sträcka:	5.27 km
Tid:	30:27
Tempo:	5.47 min/km
Puls:	156 (186)

How to Aquasocks

Då flera av er var lite nyfikna på vad jag höll på med igår kväll och många av er som vet vad jag höll på med är nyfikna på hur det var så tänkte jag att jag skriver lite om min korta men ack så lyckliga stund jag hade i mina socks igår.

Jag har funderat ett bra tag på det här med barfotalöpning och har ju redan via en pose-klinik tidigare prövat på det här med framfotalöpning. Efter ett inlägg av Fredrika kring det här med hällöpning vv framfotalöpning så blev jag än mer övertygad om att det här med att trycka ner hälen först i marken inte är så snällt mot kroppen. Läs gärna den här artikeln om ni vill veta mer om det.

FiveFingers, som jag inte fick tag på

Ännu en variant på bafotaskor, Feelmax

Såå, med det i huvudet så gav jag mig ut på stan för att försöka få tag på ett par FiveFingers för att så smått börja träna lite mer barfotanära löpning. Att få tag i ett par FiveFingers var lättare sagt än gjort, jag gick helt enkelt bet på det, det fanns fast inte i min storlek. Fick sedan tipset från Fredrika att man kunde beställa ett par Aquasocks för 150:- från simbutiken!! that’s a bargain!! Jag slängde genast iväg en beställning och två dagar sedan hade jag dem i min brevlåda. Fast and easy, precis som jag vill ha det.

Aquasocken är som en typ av sockerplast/toffel/badsko/mockasin och är gjorda av neopren men en tunn mjuk gummisula. Med ett par ullsockor i så var det inga problem alls med kylan, ändå var det runt –7 när jag var ute och sprang. Skulle jag stå still så skulle nog kylan krypa in genom sulan men i och med att jag var i rörelse så hann inte kylan ta sig igenom och jag var varm och skön om fötterna. Storleksmässigt så är de lite stora i storlekarna, jag gick ner en storlek och då passade de perfekt.

Aquasocks från simbutiken

Det var en härligt busig känsla att springa i dem, det kändes som om jag var ute och sprang i strumplästen och det var jätteroligt. Marken och alla små gropar och ojämnheter kändes igenom skon så jag fick en riktigt bra markkontakt. Då tanken är att man inte ska springa på hälen när man springer barfota så var jag ju naturligtvis tvungen att göra det. Jag fick nästan anstränga mig för att åstadkomma det och det kändes helt fel och var inget skönt. Att springa på framfoten kändes helt naturligt och jag fick ett härligt spänst i steget, min “egna” naturliga dämpning var verkligen fullt tillräcklig och jag hade en flygande känsla.

Jag hade bra grepp där det var packad snö och även där det var moddigt. I modden släppte det lite på samma sätt som när man springer med vanliga skor men jag halkade inte. När jag sprang ut mitt på vägen däremot där det var lite mer is så tappade jag greppet lite och det blev lite halkigt. Jag tyckte ändå att känslan var att det var stabilare att springa även där det var halt med dessa än med vanliga skor. Antar att det beror på att man har en bättre markkontakt.

Om man vill testa det här med barfotalöpning men inte vill betala de dryga tusen kronor som ett par FiveFingers kostar eller 600-700 som ett par FeelMax kostar så tycker jag att Aquasocken är de perfekta skorna. Slitbarheten kan jag inte säga så mycket om, men skulle inte tro att de är lika slitstarka som de andra dyrare varianterna.

EDIT: Bra point av Fredrika, TACK. Dra ur den lilla kudden som finns under hälen innan ni börjar använda dom, annars förtas effekten.

Nu tog jag ju bara en väldigt kort runda men längtar redan efter att ge mig ut och flyga i mina “sockerplast” igen.

Jag har busat

Tog snabbt på mig lite kläder så jag skulle hålla mig varm, sprang ut genom dörren hemma och ut. Det var befriande fast jag kunde ändå inte låta bli att vända mig om för att se om någon kom efter mig och skulle påminna mig att jag glömt... Jag nynnade “…och bena blir fulla med spring”, Idas sommarvisa kändes så rätt. Det spratt i benen, skrattet bubblade upp och jag hoppade fram på vägen ut från vägen och ut i snön, det var härligt. Frihet lycka!!!

Jag har precis sprungit min första kilometer i mina Aquasocks!

Vecka 5 - Sammanfattning

Den här veckan var en riktigt bra vecka på de flesta sätt. Jag har kunnat följa mitt träningsprogram utan större problem och passen har känts rätt bra. Intervallpasset i tisdags skulle väl ha kunna gått lite bättre, jag var trött och seg och modden sög musten ur mig då. Men jag fick min revansch redan på torsdagen då jag körde mitt löpekonomipass som kändes riktigt bra. Jag har dock varit lite dålig på att köra mina rehabövningar och styrkepass, där får det bli lite bättring till nästa vecka.

Dag	Beskrivning	Distans(km)	Tid (min)	Tempo (min/km)	Puls
Måndag	Vila
Tisdag	Intervaller 7*1000	12,09	83	6.55	153 (181)
Onsdag	Långpass	16,03	124	7,43	139 (158)
Torsdag	Löpekonomi	6.54	41	6,12	159 (198)
Fredag	Långpass	17,26	113	6,32	153 (205)
Lördag
Söndag	TSM-Långpass	18,21	127	6,58	147 (173)
Totalt		70,13	488	6,57

Långpass med TSM

I morse var jag inte helt pigg när klockan ringde. Det var konferens på jobbet igår, vilket innebar sen middag med efterföljande mingel, vilket gjorde att sänggången blev lite senare än normalt.

Så imorse snoozade jag flera gånger innan jag väl orkade mig upp. Jag är väldigt beroende av att få sova mina minst sju timmar, helst åtta för att fungera bra. Men när jag väl kom upp och fick i mig lite frukost så var jag väldigt sugen på att ge mig ut på ett långpass.

Vätskepaus vid Djurgårdsbrunns bron.

Den här söndagen stod det medelhård distanslöpning på schemat och 17 km skulle avverkas i den grupp, 4.15, som jag valde att springa i. Tempot skulle vara runt 6.30-6.40 beroende på underlaget. Det var superskönt att kuta idag, tempot som var i det tänkta bara några kilometer mitt i, resten var mycket långsammare och det kändes att det var långsamt. Jag hade massor med spring i benen och tröck på ordentligt så fort vi kom fram till den minsta backe för att få ut energin. Jag kände mig urstark idag och det var en riktigt skön känsla. Sista biten in mot stadion så kunde jag och en till tjej inte riktigt hålla oss, vi drog i väg i ett högt tempo och det var så jäkla skönt att få sträcka ut lite. Sen tog jag en liten extrarunda inne på stadion för att varva ner och för att få ihop 18 km.

Sträcka:	18.2km
Tid:	2:07 timmar
Tempo:	6.58 min/km
Puls:	147 (173)

Höghöjdsläger i Davos

Nu är det klart, planeringen inför höghöjdslägret i Davos. Det är Fredrika från IF Linnéa i samarbete med Sport Support Center som har anordnat det hela. En vecka på hög höjd med massor med bra träning som kommer att hjälpa mig att nå mitt mål att genomföra Swiss Alpine på bästa tänkbara sätt. Gå in på SSC sida och kika, är du intresserad så är det bara att boka och hänga med. Har du några frågor kring lägret så kan du maila till Fredrika, hon har bra koll på detaljerna.

Häng med!!!

Runners High… eller?

Idag stod det egentligen vattenlöpning men då jag var tvungen att vara på jobbet redan före åtta i morse så hann jag inte med det. Imorgon står det två timmars långpass på schemat men då det är konferens hela dagen så hinner jag inte med det. Vad göra? Jo jag skippade vattenlöpningen helt och körde långpasset nu ikväll istället.

Ikväll var vägarna bra mycket bättre plogade än på länge vilket gjorde att långpasset kunde avverkas på ett bra mycket bättre sätt än tidigare. Jag körde runt söder plus att jag fick lägga på en extra sträcka för att få ihop runt två timmars löpning. Jag kände mig grymt stark ikväll, löpningen flöt på bra och jag fann mig springandes i runt 6-minuters tempo många sträckor.

 Kurva över dagens pass med den skenande pulsen.

Vad om det där runners high då? Jo, det hände något väldigt konstigt då jag hade sprungit dryga milen, helt plötsligt började min puls att rusa, den rusade upp mot 180, 190 och passerade 200-strecket. Inte bra, jag saktade ner och så fort jag gjorde det så sjönk pulsen snabbt med stora steg ner till normala 130-140. Så fort jag började springa igen så hoppade den upp till 180 och steg när jag fortsatte att springa. Känslan av ansträngningen var inte högre än under första milen, snarare tvärtom då jag försökte att få ner pulsen genom att springa långsamt. Insåg till sist att den inte skulle sjunka utan att pulsen hade bestämt sig för att vara hög idag, så jag struntade helt i den och sprang resten av passet helt på känsla istället. Det här var nog det närmsta runners high jag har kommit hittills…  en skenande puls :-)

Vad var det som hände?

Facebook makes me run

Kom hem riktigt sent från jobbet idag efter en rätt stressig eftermiddag och kväll. Var inte hemma innanför dörren förrän tjugo över åtta. Planen var att springa snabbdistans idag, men då när jag klev in genom dörren hemma var all lust till löpning som bortblåst.

Skickade ett rop på hjälp genom ett sms till Marie (tack Marie för pepp fast jag såg det först när jag kom hem), gick sen, min vana trogen, in på facebook en sväng. Såg där ett inlägg av Katrin, en kompis från IF Linnéa, där stod “ger sig ut i snömodden och …”. Det var skrivet femton minuter tidigare. Det inlägget fick igång mig, jag tänkte att “jag är verkligen inte ensam om att komma ut sent och SÅ sent är det inte”, svidade om och gav mig iväg.

Väl ute så kändes det så himla bra, jag skuttade fram på lätta ben genom modd och oplogade vägar, och sprang ikväll mitt snabbaste pass på länge och jag var glad hela tiden!

6.5 kilometer i 6.11 tempo i snömodden!!

Säger bara Tack Katrin!!

Vita vackra underbara fluffiga Stockholm

Jo, jag tycker verkligen att det är fantastiskt vackert i Stockholm just nu. Snön ligger som ett täcke över Stockholm, ikväll när jag sprang så hade det kommig så mycket snö så många ytor var helt orörda. Ett slätt vitt täcke överallt. Det är inte bara vackert med all snö, den gör också att alla ljud dämpas. När man springer så känns det nästan som man är i en liten bubbla där allt är tyst och lugnt och fridfullt.

Ändå så känner jag nog att jag börjar bli lite trött på all snö nu, eller kanske inte. Det är ok med all snö som ligger, men i och med att det kommer ny snö ideligen så hinner snön aldrig blir tillplattad och någorlunda jämn att springa på utan man springer i ett evigt tungt modd.

Nu är det ju så att jag försöker att förlägga alla mina pass ute oavsett väder men nu börjar jag fundera på hur klokt det är.

Å ena sidan så är det ju grym träning att springa på det här tunga underlaget. Benmuskler byggs så det står härliga till. Alla små muskler som man inte trodde fanns får sig en omgång. Inte en enda muskel i ben och fötter går fria. När snön väl försvinner så kommer det kännas som att jag flyger fram!

Fast å andra sidan så blir ju inte något kvalitetspass vad det borde, att hålla fart funkar helt enkelt inte. Missar jag något här? Alla de fartpass där jag sliter för att försöka hålla tempo kanske inte alls ger den effekt som är meningen, eller? Sen funderar jag också på det här med skaderisken, hur bra är det för benen att hela tiden få det här tunga motståndet, ökar skaderisken?

Vad tror ni? Hur tänker ni?

Intervaller igen

Tisdag vilket innebär 1000-meters intervaller. Jag kände mig laddad och såg fram mot intervallerna. Redan i morse så kände jag att idag jäklar ska det springas. Faktum är att jag faktiskt till och med varit lite spänd och nervös inför uppgiften, och hade självklart förhoppningar om nya stordåd.

Jag åt bra under hela dagen för att vara laddad även med energi till kvällen. Åkte hem från jobbet och svidade om och så iväg. Uppvärmningen kändes bra, jag tyckte att jag hade bra klipp i steget och det flöt på bra trots underlaget. Efter tre kilometers uppvärmning så körde jag ett par stegringar för att få upp pulsen och sedan var det då dags.

Här i bakgrunden syns min intervallväg, lite moddigt, kanske det som gjorde att jag inte riktigt orkade. 

Drog på i ett bra och kontrollerat tempo men kände mot slutet av den första intervallen att det var riktigt tungt, drog på mig mjölksyra och stumnade rejält på slutet. Den första intervallen gick i 5.20 tempo. Efter en kort vila på en minut så drog jag sedan på i nästa intervall men orkade inte alls hålla upp tempot. Jag fick sen slita mig igenom varje intervall och orkade ändå inte springa igenom dem, var tvungen att slå ner på tempot efter några hundra meter VARJE GÅNG!!!

Vet inte riktigt vad som hände men det var tungt idag, riktigt tungt. Det blev sju sjukt jobbiga intervaller i alldeles för lågt tempo. Bara att lägga passet bakom sig och se fram mot nästa tisdags tusingar, då kommer det gå bländande fort!!!

Vecka 4

En vecka med både bra och dåligt. Det som börjar bli lite jobbigt nu är att försöka upprätthålla en bra träning när kylan, vädret och underlaget motarbetar en mest hela tiden. Men så här blev veckan till sist i alla fall. Förutom den träning nämnd nedan så har jag också kört en del rehab och styrka.

Dag	Beskrivning	Distans(km)	Tid (min)	Tempo (min/km)	Puls
Måndag	Vila
Tisdag	Intervaller 6*1000	11,02	67	6.07	155 (177)
Onsdag	Långpass	7,9	64	8,06	147 (179)
Torsdag
Fredag
Lördag	Skidåkning	18,1	132	7,18	151(179)
Söndag	TSM-Långpass	16,28	119	7,18	140 (165)
Totalt		53,3	427