Japp, så var prognosen inför kvällens fartlek med IF Linnéa. Kollade ut genom fönstret under dagen och såg att ovädret tilltog. När jag gick från jobbet så frågade en kollega -“Men idag ska du väl ändå inte springa!”.
-“Öhhh, jo, det ska jag, jag ska träna med klubben idag, vi ska köra fartlek”, varvid jag fick huvudskakningar till svar. Men dom börjar vänja sig :).
Från årets sista långpass förra året. Är det det här vi är på
väg mot? Ännu en iskall vinter med massor med snö? Ok, bring it!!
När jag kom ut så slogs jag av hur pass halkigt det var, jag halkade iväg och då jag närmade mig WorldClass så hade jag vid flertalet tillfällen svurit över att jag inte hade med mig 212:orna eller mina dubbade skor för det var verkligen halt! Väl framme hade jag bestämt mig för att köra kvällens pass på löpband istället. Det var för halt och jag ville inte riskera att halka och dra på mig en skada. Väl uppe på gymmet så räckte det med en blick bort mot löpbanden och de som stod där och tittade på tv samtidigt som de sprang. Perfekt, bekvämt, enkelt, torrt och alldeles alldeles URTRÅKIGT!! Jag böt om och gav mig iväg ut, jag ville ut, ut och jobba mot elementet, ut och känna vädret, känna vinden och snön och blasket, träffa vännerna och springa med dom.
Väl ute så började jag sakta att sicksacka mig mellan de värsta pölarna på väg ner mot Zinken, försökte att undvika att bli alldeles dyngsur. Efter ett tag så insåg jag att det var lönlöst, och vilken befrielse det är, precis den där stunden när man bestämmer sig för att jag skiter i det, jag får bli dyngsur. Att i stället för att hoppa över och försöka undvika hindren istället bara forcera igenom dem, det blir nästan som en sport i sig. Jag har full förståelse för barn som vill hoppa i pölarna, hoppa i pölarna samtidigt som man tittar sig omkring och ser folk huka sig under sina paraplyer och försiktigt försiktigt ta sig framåt utan att bli dränkta.
Efter passet som var hårt och tufft och en bra bit utanför min komfortzon, precis som jag vill ha det, så var det en dyngsur men lycklig löpare som tog sig tillbaka till WorldClass för en välförtjänad bastu.
Fler som var ute och slogs mot elementen idag?
Mja... jag missade spårvagnen och gick ned till gymmet. Väl där insåg jag hur illa jag tycker om 1) gruppträning 2) andas samma äckliga luft som någon just dansat zumba i 3) inte får ha vind i håret.
SvaraRaderaBubblaren är dock 4) att slippa vara ute och frysa i snön... :-D
Nähädu tack ska ha! Jag åkte buss till jobbet idag - det är två stationer och tar ca 7 min att gå. Slogs inte ett gram mao.
SvaraRadera(Den råkade komma precis när jag gick förbi busshållplatsen...)
Jag läste för mina killar 3 och 6 år vad du skrivit om vattenpölarna, dom tittade klart skeptiskt på mig. Carl den äldsta var mer intresserad av din huvudbonad....... den var coool, känns som pappas nike mössa fick stryka på foten rätt rejält där =)
SvaraRaderaPeace Love och Löparskor!
Karin -> Fast grejjen är ju det att för punkt 4) - När man väl är ute och springer så känner man inte att det är kallt. Det är sällan jag fryser då jag är ute och springer. Så egentligen så är det ute - inne 4-0.
SvaraRaderaOk förra vintern då det började närma sig -20, ja då var det allt lite kallt :)
Mary -> haha, fröken tvärsemot, fast jag måste erkänna. I vardagen kan jag också vara fruktansvärt lat!!
Jesper -> Va, hoppar de inte i vattanpölarna!! Ta hit dem så ska jag lära dem ;).
Ibland kanske min huvudbonad är lite VÄL cool för en dam i min ålder... men va f-n. I like :)
Inte då Carina då ska du se min klädstil =) Barnen är mer än vattenpuss- hoppare men jag tror att deras något avoga inställning har med vår ålder att göra =D
SvaraRaderaTacka vet jag löpband när det är mörkt och blött ute. När det är ljust och blött ute så är det en annan sak.
SvaraRaderaJag tryckte mest inomhus igår, och imponeras av alla som trotsade vädret. Att dessutom köra fartlek är liksom en klar guldstjärna! (fast vad gör man inte för att få bada bastu?)
SvaraRaderaJesper -> Aha, inte hoppa i pölarna efter xx-åldern :)
SvaraRaderaMarie -> Fast jag gillar när det är lite väder!
Sofie -> Ja, det är ju väldigt skönt det också, att kura inomhus alltså! Också ett bra val en stormig novemberdag!
Självklart!Klarade jag nästan 4 timmar i klass 3 varning i vintras så var ju detta rena barnleken. ;-)
SvaraRaderaIngmarie -> Härligt, inget väder skrämmer hindrar dig från löpningen!! Jag gillar nästan när det är lite "vidrigt" väder, blir en liten större utmaning att ge sig iväg ut liksom :)
SvaraRadera