Jag gillar helger och framför allt så gillar jag söndagar när det är TSM-träning. Idag var det även föreläsning vilket innebär en ganska lång dag på och runt Östermalm.
Det började med föreläsning med Isabella Andersson och hennes man och tränare Lars Andersson. Föreläsningen var inspirerande och det var kul att få ett mer personligt intryck av Isabella. Hon var för övrigt lika imponerande genom att hålla föreläsningen på svenska som hon imponerar i löpspåren dessutom var hon riktigt underhållande. Hon berättade bland annat om hennes uppväxt i Kenya och hur hon via orienteringen kom in på löpningen. Sedan tog Lars över stafettpinnen och berättade om hennes träning och deras träningsfilosofi. Den var enkel och genialisk, de hade en tanke att tuffheten på träningspassen alltid måste efterföljas av en anpassad återhämtning. Exempelvis sprang hon aldrig två riktigt tuffa pass två dagar i rad utan la alltid in lugna långpass där emellan som återhämtning.
Efter föreläsningen var det dags för löpningen. Jag kände av gårdagens pass rejält i kroppen, ömmande hamstrings efter plyometrics-träningen och trötta vader. Tänkte att jaja, jag får satsa på att orka med uppvärmningen haha, det var ungefär där jag trodde att jag skulle kunna lägga ribban.
Efter två kilometers uppvärmning, löpskolning och lite koordinationslopp, (där jag för övrigt inte alls förstår hur sjutton alla kan springa så jäkla fort), så var det dags för snabbdistansen. Målet för 4.00 gruppen som jag springer med var att ligga på 5.06 på fem kilometer. Men hallå! 5.06!!! Är det ett skämt eller??
Jaja, vi for iväg och jag tuggade på, hade bra häng i början fram till det första lite längre uppförsmotan, där tappade jag mark. Jag är skitdålig på backar!!! Hur jag ska komma till rätta med det?? Tappade några tiotal meter men höll sen jämt steg med gruppen in för första varvningen som jag klockade på 5.08!! Så jäkla fort!!! Nu var jag helt körd!! Fanns inget kvar i benen, inget kvar i flåset och mentalt nästan uträknad!!
Pustade ut en kort stund men hakade sedan på nästa grupp som leddes av Roger i 4.15 gruppen. Insåg redan efter några meter att det skulle bli sjuuuukt jobbigt vilket det blev. Jobbade med huvudet och ville verkligen inte vika ner mig, snittempot var runt 5.13, vid motlutet, samma som jag tappade mark på vid förra passeringen så var jag helt uträknad, stannade nästan, började gå försökte att intala mig själv, skällde på mig själv, peppade men kroppen ville inte. Gick några steg till men blev sen redigt förbannad på mig själv. Vad hade det där fokus 100% tagit vägen, jag kan väl åtminstone springa sakta!! Började jogga igång igen och såg att snittet nu hade halkat ner till 5.38, tuggade meter för meter uppför, rundade den tvära kurvan och sneglade bakåt och såg att Anders Szalkai var på väg i fatt och tänkte att jag vägrar att vika ner mig framför ögonen på honom. När han passerade så peppade han mig, “kämpa på nu, hela vägen in, kom igen” och faktum är att det hjälpte mig. Uppför den lilla backen och så en skön nedförslöpa. Slet för varje meter!! Tuggade på och såg att snittiden började gå neråt igen. Med blodsmak i munnen passerade jag mållinjen och stängde av klockan. Snittade 5.29 på sista varvet, trots promenaden och allt.
F-n va jag var bra idag (skrives ödmjukt :)!!
| Del av pass | Sträcka | Tempo | Tid |
| Uppvärmning | 1,98 km | 6.08 min/km | 12:12 |
| Snabbdistans | 5.02 km | 5,19 min/km | 26:40 |
| Nedvarvning | 1,94 km | 6,32 min/km | 12:41 |
| Hemjogg från TSM | 7,01 km | 6,51 min/km | 48:07 |
| Totalt | 15,95 km | 6,15 min/km | 01:39:40 |
Tidigare bästa tid på 5km var 27:49 (5:34min/km) på Bellmanstafetten 2008
Grattis - starkt att bita i hop så bra som du gjorde!
SvaraRaderaInte behöver du skriva ödmjukt. Skitstarkt jobbat! Du är grymt bra! =)
SvaraRaderaoj, jäklar var duktig du är! Jag funderade på att försöka "ta mary-världsrekord" på den sista dagen på min k-utmaning . och då borde jag ligga på typ 5-tempo. Det kommer att bli min dödsdag, men då ska jag tänka på dig innan - hur du bet ihop och jobbade stenhårt!
SvaraRaderaJa fan vad du var bra idag!! Helgrym ju! :) Jag är verklgien imponerad av ditt fokus och din kämparanda, fortsätter du så kommer du gå långt!
SvaraRaderaGrattis!
SvaraRaderaoch vet du vad det bästa är? Jag tror att du är mycket snabbare än så! Sådana som du och jag (som hellre springer sex mil i lugnt tempo än en mil snabbt) tror jag ibland kan vara rädd för fart. Rädd för att ta i av rädsla att ta slut. Eller, jag ska inte prata för dig, men så funkar jag iaf.
Grymt jobbat!
Vad roligt! Och härligt! Släng Jante i soporna och var STOLT i stället!
SvaraRaderaHärligt Carina! Alltid skönt med pb. HelenaA
SvaraRaderashit, ja fasen vad du är bra!
SvaraRaderaKlart du ska vara stolt och glad och skryta lite om dig själv!!! Man får göra det ibland!!
Bra jobbat!
Marie -> Tack! Det känns bra efteråt :)
SvaraRaderaLisette -> Jag vet, man borde kaxa upp sig lite mer, klappa sig på bröstet och faktiskt inse att man bara jämför sig med sig själv och då ÄR det bra :).
Mary -> Det kommer du fixa galant!! Intervaller i 4.30 tempo lär borga för att det kommer att gå bra!! Jag tror på dig!!
Andréa -> Jag hoppas det, att det ska ge resultat alltså. Jag har lite mål inför nästa säsong och för att nå dit så får jag allt lov att bita ihop lite på kvalitetspassen.
Karin -> Tack, jo, jag tror faktiskt att du har lite rätt där. Jag har liksom aldrig sprungit fort i hela mitt liv så det är en helt ny grej liksom. Springa och nöta långa lugna pass är jag rätt bekväm med vid det här laget, nu är det dags att ta ett kliv framåt. Jag har fortfarande lite svårt att hantera känslan i kroppen när det blir så där vansinnigt jobbigt men lär mig hela tiden.
Ingmarie -> Tack och ok, slängt bort nu!!! :).
HelenaA -> Japp, det är skönt med PB för självförtroendet, jag tror jag behöver boosta på det några hekto...
Jossan -> Tack, nu springer jag vidare mot mina uppsatta mål!!
SvaraRaderaHåller med övriga du har ingen anledning till att vara ödmjuk på det sättet..... skitsnyggt jobbat =)
SvaraRaderaJag har under årens lopp också haft sjuk respekt för backar både som MTB åkare och löpare. För mig sitter de i huvudet när väl tröttheten och illamåendet kommer. För att övervinna detta tränade jag backe en hel sommar och peppade mig att det finns en utförslöpa där jag kan vila och få ner pulsen lite.
Sedan dess går det mycket bättre för mig med backar men visst jag älskar dom inte =)
Jesper -> Du har så rätt, det är nog den enda lösningen. Finns inga genvägar. Jag ska börja redan ikväll genom att träna backe med klubben. Fast just nu så har jag lite svårt att se att det faktiskt kommer att bli lättare!!
SvaraRaderaJag får ta fram jävlaranammat!!